Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - c. Slutenhet - 1. Olika slag av och beteckningssätt för slutenhet - 2. Förhållanden, som inverka på slutenheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTENHET.
Om ett träd således har 24 cm. i diam. och ett annat 18 cm., så bör enligt
2 joo
ovanstående tabell avståndet dem emellan vara —°°-= 2,r m. Även denna ta-
2
bell synes för våra förhållanden, särskilt i fråga om de lägre diametrarna, giva för
stora stamantal per ytenhet. En medelstam av 25 cm. skulle t. ex. efter reduktion till
ytmått få till disposition blott 9 kv.-meter och beståndet ett stamantal av omkr. 1,100.
Även flera andra sätt att giva bestämda rent matematiska uttryck för
beståndets slutenhetsgrad hava föreslagits, utan att dock därigenom för praktiken
lätt tillgängliga uttrycksmedel vunnits. Då begreppet »normal slutenhet» måste
variera allt efter olika trädslag, åldersperioder av varje trädslag,
ståndortsförhållanden och behandlingsprinciper, torde det även vara ytterst svårt att fastslå
något allmängiltigt uttryckssätt för vad som är normal slutenhet.
Emellertid gives det ett par utvägar att vinna direkta uttryck för
slutenheten, vilka hitintills icke blivit i praktiken mera allmänt tillämpade men vilka
dock, om de genom mera ingående undersökningar ytterligare utvecklas,
sannolikt skulle kunna bliva av värde. Vi mena dels ljusmätningar inom bestånden,
dels markflor ans beskaffenhet. På fotometrisk väg kan man förskaffa sig
kännedom om den ljustillförsel, som äger rum under krontaket. Genom att fastslå
inom vilka gränser ljustillförseln fluktuerar inom bestånd av de olika trädslagen
under olika åldersperioder, skulle man kunna få fram en skala, enligt vilken
slutenheten i varje fall kunde bestämmas. Metoden kan dock icke användas i
bestånd där mera riklig underväxt förefinnes. Ljustillförseln i närheten av
marken, där ljusmätningen måste företagas, blir nämligen mindre än själva
huvudbeståndets slutenhet skulle angivit, om den beskuggande underväxten varit
borta. Och i regel är det just huvudbeståndets slutenhetsgrad man söker.
Då markflorans beskaffenhet till huvudsaklig del bestämmes av ljustillförseln,
kan även den användas såsom ljusmätare. Men då markfloran påverkas jämväl
av jordmånens kemiska och fysiska tillstånd, torde det möta större svårigheter
att med ledning av densamma få fram tillräckligt koncisa uttryck för
beståndsslutenhetens divergenser än med användande av direkta ljusmätningsmetoder.
Denna metod kan ej heller användas där underväxt förekommer.
2. Förhållanden, som inverka på slutenheten.
De förhållanden, som inverka på slutenheten, äro: beståndets uppkomstsätt,
trädslagets art, ståndortens beskaffenhet, diverse yttre påverkningar samt
beståndsbehandlingen.
Uppkomstsättet är i så måtto av betydelse, att ett från början förefintligt
större plantantal måste i ett senare skede av beståndsutvecklingen framkalla
tidigare och starkare slutenhet än om plantantalet från början varit mindre.
Största plantantalet förefinnes vanligen i lyckade självsådder, därnäst i sådder
för hand, om tillräcklig frömängd använts, under det att planteringar i de flesta
fall av naturliga skäl innehålla det minsta plantantal per ytenhet. Plantantalet
i genom kultur framkallade återväxter beror ju i övrigt på det avstånd, på vilket
såddrutorna eller planthålen upptagits från varandra. Emellertid må det
framhållas, att enligt i utlandet gjorda jämförande försök den i början av bestån-
— 47 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
