- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
62

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förberedande del - II. Skogsbeståndet - 3. Beståndstillståndet och dess analysering - d. Beståndets sammansättning - 2. Beståndets sammansättning av olika trädslag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRBEREDANDE DEL.

dens relativa markförbättringsförmàga vara:1 bok IOO, gran och silvergran 95,
ek 84. tall och lärk 80. Rena bestånd av de skuggfördragande trädslagen bok,
gran och silvergran skulle således vara bättre ägnade att bibehålla markens
produktionsförmåga än de ljusbehövande ek, tall och lärk. En inblandning av
skuggfördragande trädslag i bestånd av ljusbehövande bör alltså höja de senares
markförbättringsförmàga, under det att inblandning av ljusbehövande trädslag i
bestånd av skuggfördragande skulle kunna verka i någon màn nedsättande på
de sistnämndas markförbättringsförmàga. Om än detta kan gälla i stort, så
givas dock så många undantagsfall från denna allmänna regel, att frågan i
enskilda fall kan bliva ganska komplicerad. Hos boken t. ex. kunna genom ett
övermatt av lövavfall i förening med den i det täta beståndet förefintliga något lägre
temperaturen och mindre tillförseln av nederbörd förmultningsprocesserna fördröjas,
lövtäcket packa ihop sig och bilda för luft och vatten ogenomsläppliga lager,
som sammanfiltas av svampmycel, och pä grund härav torv bildas i stället för
mylla. En inblandning av andra trädslag, vars ströavfall hindrar boklövets
sammanpackning och vars luckrare kronslut medgiver större nederbördsmängder att
komma till jorden och en något rikare luftväxling, kan i ett sådant fall verka
hög grad välgörande för förmultningens jämna gång och åstadkomma ett bättre
marktillstånd.

Överhuvud taget är en blandning av olika strömaterial fördelaktig för en
god mullbildning, och detta icke allenast av förenämnd anledning utan även
därför att bakterie- och insektlivet blir rikare och mera omväxlande, varjämte olika
trädslags ströavfall innehålla olika mängder av de värdefullare näringsämnena
kalk, kali och fosforsyra, varav följer att den bildade myllan kommer att i
biandbeståndet få en större tillsats av samtliga dessa ämnen än i det rena beståndet
där ettdera av dem ofta förekommer i minimum. Nu kan visserligen anmärkas
att för att det ena eller andra av dessa ämnen skall kunna förekomma i större
mängd i ett trädslags strö än i ett annat, sä måste förstnämnda trädslag hava
upptagit ämnet i fråga i större mängd ur jorden, som därför berövas
motsvarande mängder av detta ämne. Men dä man i alla händelser icke kan
påverka mängden av de i de undre jordlagren förekommande mineralämnena utan
endast underlätta deras upptagande av träden genom att befordra ett gott
fysikaliskt tillstånd i markytan, vilket är liktydigt med en god mullbildning, så blir
det anmärkta förhållandet utan betydelse. Det bör även ihågkommas, att då
olika trädslag dels på grund av de resp. rotsystemens utbredning på olika djup
ofta ej utnyttja samma jordlager, dels upptaga de särskilda näringsämnena i
något olika kvantiteter, och olika jordmåner likaledes innehålla dessa ämnen i
växlande mängd, sä äro förutsättningarna för att markens alla resurser skola
utnyttjas större, om flera trädslag uppdragas ä marken, än om endast ett enda
där förekommer, allra helst 0111 detta enda förbrukar relativt mycket av det eller
de ämnen, som marken är fattig pä. Ett beaktansvärt förhällande är även, att
enligt nyare undersökningar2 olika trädslag synas upptaga vissa ämnen ur

1 D:r Wallenböck, Studien über das Bodenbesserungsvermögen, Centr. bl. f. d. gesamte
Forst-wesen. 1911 sid. 45S.

2 E. Ramann, Die zeitlich versehiedene Xährstoffaufnahme der Waldbäume und ihre praktische
Bedeutung für Düngung und Waldbau. Zeitschr. f. Först- und Jagdwesen 1911, 10 h. sid. 747.

— 62 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free