Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 1. Trädens frösättning och därpå inverkande faktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄDENS FRÖSÄTTNING.
sättningen rikare i torrare klimat och i torrare lägen än i fuktigare. Fuktighet
befordrar de vegetativa skottens sträckning, en viss torrhetsgrad gynnar
blom-och fröbildning.
Den ålder då träden börja sätta frö är rätt olika för skilda trädslag och
växlar dessutom för varje trädslag på grund av såväl ovan antydda inflytelser
som trädets mer eller mindre fria ställning och individuella anlag. Under det
att t. ex. bergtallen (Pinus montana) hos oss ofta börjar bilda kottar redan vid
5—6 års ålder, sker detta hos vår vanliga tall endast i undantagsfall före 15
års ålder, och hos vissa lövträd t. ex. ek och bok inträffar frösättning i regel
långt senare. Fristående träd börja tidigare att sätta frö och utbilda rikligare
mängder därav än träd som växa i mera slutna bestånd, där värme- och
ljustillförseln är mindre och träden dessutom på grund av svagare kronbildning
hava svårare för att hopsamla de för fruktbildningen erforderliga
näringskapitalen. Ett beaktansvärt förhållande är att träden å en kargare och kanske
framförallt torrare växtplats börja att utbilda blommor på ett tidigare
utvecklingsstadium än på gynnsammare ståndorter, men något frö bildas då vanligen ej, eller
åtminstone blir det därvid av sämre beskaffenhet. Detta förhållande kan ej sällan
iakttagas ä vära torra sandmoar, där såväl tallen som granen kunna uppvisa
både blommor och rudimentära kottar redan såsom 1—2 fot höga plantor.
Huruvida det alstrade fröets beskaffenhet under normala förhållanden i
någon avsevärd grad påverkas av moderträdets ålder är en fråga, som ofta
dryftas inom skogsmannakretsar och även varit föremål för mer eller mindre
ingående undersökningar.1 Något avgörande svar på frågan kan knappast sägas
hava vunnits, åtminstone för så vitt det gäller fröets groningsenergi. Under i
övrigt lika utvecklingsförhållanden synas unga träd utbilda relativt större men
färre frö, under det att å andra sidan mycket gamla träd utveckla rikligare
men mindre och, med avseende ä groningsenergien, svagare frö. Det bästa
fröet torde under alla omständigheter erhållas från i full livskraft varande
medelålders träd, eller närmare bestämt från träd, vilka befinna sig kring
höjdpunkten för den löpande kvantitetstillväxten. Enstaka fristående träd kunna
dock in i sena ålderdomen bära fullgoda frön.
Ett sakförhållande, som i detta sammanhang må beröras, är fröårens
periodicitet. Allbekant är ju att skogsträden icke varje år bära frön. Visserligen
kunna enstaka fristående träd, åtminstone av vissa arter, nästan årligen sätta en
del frö, men de år, då flertalet manbara träd av samma art bära frö, återkomma
endast med vissa årsintervaller. Längden av dessa intervaller är ganska växlande,
och man är ännu icke fullt på det klara med de lagar, som diktera desamma.
En av de viktigaste orsakerna till denna periodicitet torde väl vara, att träden
behöva hämta sig efter den näringsförbrukning, som en fröskörd kräver. Först
när nya reservnäringsämnen i tillräcklig mängd upphopats inom träden inträffar
ett nytt fröår. Det vill synas som om tillgången på fosforsyra härvid skulle
spela en viktig roll. Impulsen till blombildningen gives sannolikt av de lokala
1 Se bl. a. Reuss jun., Centr. bl. für d. ges. Forstw. 1884, sid. 65 och 175. Schwappach,
Zeit-schr. f. Först- und Jagdw. 1906 s. 513. G. Schotte, Om betydelsen av fröets hemort och
moderträdets ålder vid tallkottar. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanstalt 1910.
— 71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
