Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 2. Ärftlighetens betydelse för fröets användbarhet - 3. Fröets insamling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fröets insamling.
i vilken utsträckning de bland våra skogsträd ej sällan uppträdande varia
tionerna i blom-, kott-, blad- skott- och barkbildning kunna färärva sig vet man,
såsom nyss nämndes, ej med säkerhet, men många iakttagelser bestyrka
riktigheten av de cleslar ska uttalandena. Bland de i detta hänseende mera
belysande iakttagelser, som gjorts i vårt land, äro de som hänföra sig till
förekomsten av s. k. ormgranar i grupper eller bestånd, varigenom ådagalagts denna
egendomliga variations förärvningsförmåga.1 Ett annat exempel kunna vi finna
i det förhållandet, att de i södra Sverige av tyskt frö upppdragna
granbestånden utmärka sig för en betydligt större kottlängd, än den som förekommer hos
vår inhemska gran. Även den allmänna förekomsten inom vissa trakter av
särdeles tjockbarkiga tallar synes tala för, att denna bildning är i viss mån
ärftlig. Beträffande stamformens ärftlighet hava intressanta iakttagelser gjorts i
danska bokskogar av Prof. Oppermann2, som genom studiet av s. k. »vrange
Boge» letts till den övertygelse, att en sådan växttyp är ärftlig.
Vetenskapen har emellertid i dessa hänseenden ännu ej sagt sitt sista ord,
och man får hoppas att de undersökningar, som till belysande av skogsträdens
rasbildning igångsatts vid Statens Skogsförsöksanstalt och även bedrives av enskilda
svenska skogsbotanici, mest energiskt kanske av D:r N. SylvÉN, må leda till
större klarhet i denna fråga. Så mycket är dock redan nu fastslaget, att all
möjlig omsorg bör nedläggas på förvärvandet av frö med för användningsorten
lämplig härstamning. Tillsvidare måste man lägga huvudvikten vid att undvika
användandet av frö, som härstammar från trakter med väsentligen olika klimat
mot det, som råder där fröet skall utsås. Beträffande tall- och granfrö har man
också sökt att genom ganska stränga lagbestämmelser hindra importen från
utlandet av dessa fröslag. Men även i fråga om moderträdens beskaffenhet bör
man eftersträva att tillgodogöra sig frö endast från individ eller bestånd av
god växttyp, ty man har all anledning antaga, att frö från fullgoda träd skall
giva upphov till bättre bestånd än frö från i ena eller andra hänseendet
otillfredsställande trädtyper.
Av det ovan sagda torde kunna framgå, att fröets godhet till väsentlig del
beror av de förhållanden, varunder det utvecklats; men härtill komma, då det är
fråga om dess användning för skogskultur, trenne viktiga faktorer, som kunna
i hög grad påverka dess bruksvärde, nämligen fröets behandling vid insamling,
utklängning och förvaring.
3. Fröets insamling.
Beträffande insamlingen är det först och främst av vikt att fröet hunnit nä
full mognad. Tiden då våra skogsträd bära moget frö icke allenast växlar för
de olika trädslagen, utan är även beroende av i det föregående omnämnda sär-
1 Se H. Hesselman, Beståndsbildande ormgran. Medd. fr. Statens Skogsförsöksanst. h. 5 (1908).
2 Se Det Forstlige Forsøgsvæsen, Danmark, 1908, samt vidare Hauch och Oppermann,
Haand-bog i Skovbrug, sid. 119 o. f.
— 77 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
