Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - b. Fröets bedömande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
niga fröslag kunna ej ens befrias från dem vidhäftande frövingar, hängefjäll
m. m., som upptaga en stor såväl volym som vikt av fröpartiet (t. ex. björk).
Enl. Flury1 innehålla våra vanliga fröslag följande renhetsprocenter:
Tall................93 %
Gran................96 %
Lärk................85 %
Silvergran..............%
Bok................99 %
Ek.................96 %
Al.................70 %
Björk .... •...........28 %
Ej sällan är ett fröparti av en viss uppgiven art uppblandat med frö av
andra arter. Då det gäller närstående trädarter, är det ofta ganska svårt att
avgöra, om fröet är oblandat, och om skäl till misstanke i sådant avseende
föreligger, får man underkasta fröet en noggrann undersökning.
Fröets färg ger ofta god ledning vid bedömande av dess värde. Ju klarare
och jämnare färgen är, dess bättre är i allmänhet fröet. En blek eller smutsig
färg i jämförelse med den normala sätter fröets godhet i tvivelsmål. Normalt
enfärgade frön få ej visa fläckar eller flammor, vilka i så fall antyda att fröet
varit möglat eller fruset. Vissa fröslag äro emellertid av naturen fläckiga eller
ojämnt färgade, och för sådana försvåras bedömandet genom färgen. Vanligt
tallfrö t. ex. växlar betydligt i detta hänseende, och man kan därav ej draga
några bestämda slutsatser. Då har man god hjälp av lukten.
Frö med unken eller fadd lukt bör man mottaga med misstroende. Sådan
tyder på att fröet på ett eller annat sätt är skadat eller illa behandlat.
Huruvida man av fröets storlek kan sluta till dess godhet är en omtvistad
fråga. Ett relativt större frö borde, synes det, äga en större mängd
näringsämnen för den utväxande grodden, som därigenom således skulle äga större
betingelser för en kraftigare utveckling. Så är väl i de flesta fall även händelsen,
om än det vid direkta försök ej sällan visat sig, att små frön kunna giva
upphov till lika livskraftiga plantor som större. Endast om fröets storlek jämföres
med den normala för frö från samma härstamningsort och från träd av ungefär
samma ålder, kan man vara berättigad till den slutledning, att det mindre fröet
är sämre än det större. Men även i detta fall ser man ej sällan, att ehuru det
större fröet giver upphov till en från början större planta än det mindre, så
utjämnas skillnaden så småningom med åren. De större fröna böra i alla
händelser tilldömas företräde, endast om de samtidigt äga större vikt. Om fröets
härstamning ej är känd och dess storlek avviker betydligt från den normala å den
ort, där det skall användas, kan härstamningen anses misstänkt.
Av frökärnans storlek i förhållande till det densamma omslutande fröskalet
kan fröets värde rätt väl bedömas. Om frökärnan ej utfyller skalet, angiver
detta förhållande, att fröet insamlats omoget eller blivit alltför starkt uttorkat
1 Mitth. der Schweiz. Zentralanst. f. d. forstl. Versuchswesen 1895.
— 88 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
