Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - d. Såningstiden - e. Frömängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖMÄNGD.
gäller almfrö, möjligen asp-, poppel- och pilfrö, men sistnämnda trädslag odlas
endast undantagsvis genom frö, mestadels genom sticklingar.
Den tid, som förflyter från det att fröet blivit utsått i marken till dess att
groddplantan framkommer, är ganska växlande. Fullgott frö av de flesta
träd-slag gror under normala förhållanden 2—4 veckor efter sådden. Åtskilliga
undantag givas dock, såsom förut framhållits.
Frö med mycket hårda skal gro ofta särdeles ojämnt, och skillnaden mellan
samtidigt utsått frö kan i sädant hänseende vara ända till 2 år eller mer
(hagtorn). A andra sidan gro mycket tunnskaliga frön ofta hastigt. Frön av pil- och
poppelarterna t. ex. gro redan efter 1—2 dygn. Frö, som utsås på hösten, gror
i allmänhet icke förr än påföljande vår, dock alltid tidigare än sådant som utsås
om våren. Almfrö, som utsås strax efter mognaden i juni, gror till större delen
inom 2—4 veckor, och detsamma är fallet med masurbjörkens frö när det
utsås strax efter mognaden i början av september. I övrigt spela mark- och
väderleksförhållandena härvid en betydande roll. Om den nödiga fuktigheten
saknas, kan frö, som under normala förhållanden gror inom några veckors
förlopp, ligga oförändrat mycket länge. Under torra år är det t. ex. ej sällsynt,
att utsått tall- och granfrö gror först påföljande år, om gynnsammare
förhållanden då inträffa.
e. Frömängd.
Den större eller mindre mängd frö, som bör eller kan användas för
uppdragande av ett plantbestånd, växlar givetvis i hög grad, beroende av först och
främst trädslaget men dessutom av fröets godhet, den åsyftade beståndstätheten,
växtplatsens beskaffenhet, den sannolika reduceringen av fröet genom diverse
kalamiteter, såddmetoden och ekonomiska hänsyn.
Mätes fröet i vikt, är det uppenbart, att man för erhållande av samma
antal plantor på ytenheten måste använda betydligt större viktsmängder av stora,
tunga fröslag t. ex. ek och bok, än av små, lätta fröslag t. ex. björk eller al.
Under det att på 1 kilo gå omkr. 300 ekollon, finnas av alfrö bortåt 1 million
frökorn. Under förutsättning av samma grobarhet hos fröet skulle man således
använda mer än 3000 gånger så stor kvantitet av det förstnämnda som av det
sistnämnda för att få samma antal plantor. De absoluta mängder frö, som vid
kultur av de särskilda trädslagen erfordras, komma att i den mera speciella delen
av detta arbete närmare angivas. Här vilja vi endast angiva några synpunkter
med hänsyn till den relativa mängd frö, som under ovan antydda olika
förutsättningar bör utsås.
Ju större groningsenergi fröet har, dess mindre kvantitet frö behöves, under
det att man, om groningsenergien är sämre, måste öka utsädets mängd och
detta t. o. m. i större proportion än skillnaden i groningsenergien utvisar (se
sid. 85).
Det är även uppenbart, att man vid alla tillfällen, då en större bestånds-
— 101 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
