Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 1. Fläcksådd eller rutsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLÄCKSÅDD.
med långa skarpa spetsar. Vi ha ej varit i tillfälle att pröva denna apparat, men då
den saknar regnskydd, ställbart frömått och fröspridare samt hackan endast kan
användas å särskilt lättarbetad jord, förefaller det som skulle apparatens användbarhet ej
motsvara det höga priset, io,50 kr. Samma svagheter vidlåda i kanske än högre grad
den Löwenhielmska såddstaven (se fig. 34 b), vilken också numera torde vara alldeles
ur bruk. Den bestod av ett järnrör, upptill försett med en behållare av järnbleck,
vilken med en fjäder kunde öppnas för att utsläppa fröet i såddrutan, som
uppluckrades med tillhjälp av en i järnrörets nedre ända anbragt platta, försedd med fyra
starka järnsprintar.
Av äldre liknande apparater kunna omnämnas A. Eklunds och S. Olssons
sådd-krattor,1 som i början av 1870-talet ungefär samtidigt konstruerades (fig. 34 c och d).
Fröbehållaren, som kan öppnas genom en fjäder närmare handtaget, sitter här i
skaftets nedre ända över den med tre raka järnsprintar försedda klohackan, vid vars bas
fröet utfaller genom ett rör. Apparaterna äro icke direkt avsedda för markberedning
utan endast för fröets sådd och myllning i den förut upphackade rutan.
Åtskilliga såddstavar och såddkäppar av äldre konstruktion, av vilka flera olika
typer finnas i Skogsinstitutets samlingar, hava mera kuriositets- än praktiskt intresse.
Den för sina omfattande skogskulturer i Halland bekante Kammarjunkaren Th.
Gyllensköld har även konstruerat en sådan (fig. 34 g), om vars olägenheter han själv bland
annat säger:1 »Att för många frön utsläppas på en gång — stundom inga; att vid
mekanismens avstängande frön krossas, vilket vid ett längre bruk (2—3 timmar)
försvårar maskindelarnes regelbundna gång, ja t. o. m. gör redskapet obrukbart; att
myll-ningen efter stavens upptagande ej är tillförlitlig.» I följd av dessa olägenheter»,
tilllägger han, »har jag övergått till plantering med 1- à 2-åriga plantor.»
Betydligt lyckligare hopkommen är hans senare uppfunna såningsmaskin, avbildad
och beskriven i Skogsvårdsföreningens Tidskr. 1910 sid. 235. Apparaten, som drages
av ett par hästar, både upptager såddfläckarne, utsår fröet och nedmyllar detsamma.
När maskinen sättes i gäng, bringas en plogbill genom en excenterskiva i en upp- och
nedåtgående rörelse. På var tredje fot flår den av en torva i jorden och efterföljes
av en kam, som river upp nödig mylla. Därefter nedfaller från den i bakre övre
delen av maskinen befintliga fröbehållaren genom ett ledningsrör en viss mängd frö,
som till tryckes av en efterföljande liten vält. Maskinen är särdeles sinnrikt konstruerad.
Vid ett Skogsinstitutets besök å egendomen Vallen, där medelst denna maskin besätts
omkr. 1,350 tunnland ljungryar, nu vackra ungskogar, provkördes maskinen och, ehuru
den på länge ej använts och därför var i mindre gott skick, fungerade den fullt
tillfredsställande. Endast där marken var tuvig och starkt ljungbeväxt blevo såddfläckarne
oregelbundet och för grunt upptagna. Maskinen är väl förtjänt av att ej falla i
glömska.
I någon mån avvikande fran de förut skildrade sätten vid upptagande av
såddfläckarne vid vanlig rutsådd är förfarandet vid strecksådden. Såsom förut
nämnts göras härvid såddfläckarna långa men smala. På grund av denna form
äro såddfläckarna lätt utsatta för att övertäckas av ogräs, och strecksädd kan
därför icke komma till användning å mark, som är mera starkt besvärad av
sådant. Härav följer, att man i de flesta fall kan nöja sig med ganska enkla
redskap för såddstreckens upptagande. En klohacka med tvä grenar är vanligen
tillfyllest, och där markbetäckningen endast utgöres av låga mossor, lavar eller
barravfall kan en liten smal handhacka eller kratta fullt väl användas. Den s. k.
Wolfska grankvisten, som utgöres av en omkring 70 cm. lång. sabelformigt
böjd, i ena ändan tillspetsad gren, har på vissa orter vunnit spridning för ända-
1 Tidskr. f. Skogshush. 1S75 s’d. 209 o. f.
— 119 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
