Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - g. Såningsmetoderna - 1. Fläcksådd eller rutsådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
Dessa hänsyn betingas därav, att skilda trädslag i de flesta fall visa olika
utvecklingsgång både pä grund av för arten utmärkande egenskaper och på
grund av ståndortens påverkningar. Det ena trädslaget växer t. ex. i
ungdomsåren fortare än det andra, och har således alla förutsättningar för att genom
sin beskuggning trycka eller t. o. m. förkväva det mera långsamt växande, men
om ståndorten för det förstnämda är olämplig, under det att den är lämplig för
det sistnämnda, så kunna rollerna ombytas.
Blandning av fröet före sådden, vilket förutsätter ungefär lika stora fröslag,
har den fördelen, att arbetsledningen befrias frän den ganska svåra uppgiften
att tillse det vardera fröslaget sås på sin rätta plats, såsom ske måste om sådden
utföres genom någon av de under 2 och 3 ovan angivna sätten. Men om fröet
blandas, är risken alltid större, att det ena trädslaget kan utveckla sig alltför
starkt pä det andras bekostnad och att det framtida beståndet kan komma att
förete en helt annan bild än den man tänkt sig. Faran härför är större, ju mer
ensartad kulturfältets beskaffenhet är. Äro förhållandena mera omväxlande med
hänsyn till jordmånens djup, näringshalt, fuktighet o. s. v., kan man hoppas på,
att i den ena såddfläcken det ena, i den andra såddfläcken det andra trädslaget
skall finna sina speciella krav bättre tillgodosedda och således överflygla sina
mindre väl lottade konkurrenter, varigenom således ett biandbestånd verkligen
kan uppstå.
De tillfällen, då en blandning av fröet före sådden kan användas, synas
oss vara:
1:0) Dä det gäller trädslag, vilka enligt vunnen erfarenhet utveckla sig
ungefär lika hastigt i ungdomsåren på marken i fråga;
2:0) då det trädslag, vid vilket man lägger största vikten såsom
beståndsbildande, är det snabbväxande, under det att det trädslag, som kan förespås
komma pä efterkälken, endast är avsett att bilda utfyllnad i beståndet eller
markskydd;
3:0) då det anses likgiltigt, vilketdera trädslaget kommer att bilda det
blivande huvudbeståndet; samt
4:0) då man genom tidiga röjningar eller hjälpgallringar i det uppkomna
beståndet kan reglera blandningsförhållandet i önskvärd riktning.
I regel vinner man säkrare en bestämd beståndsblandning, om man utsår de
särskilda fröslagen vart för sig. Upptager man härvid såddfläckarne i rader, bör man
endast om man är säker på att trädslagen hava ungefär samma
utvecklingshastighet i ungdomen så varannan rad av vardera fröslaget. Så snart man är
osäker härutinnan, gör man klokt uti att så bältevis, d. v. s. 2—3 rader av det ena
fröslaget, 2—3 rader av det andra. I förstnämnda fallet kan nämligen inträffa,
att det ena trädslaget får så stort försprång före det andra, att dess grenar
sluta sig tillsamman över det sistnämnda och alldeles förkväva detta, varjämte
det förhärskande trädslagets växtform blir mindre god och virket mera kvistigt.
Har man bälten av flera såddrader bredvid varandra, får dels det mer långsamt
växande trädslaget mera ljus och utrymme, dels sker kvistrensningen inom de
bredare bältena fullständigare. Visserligen bliva de yttersta träden i dessa
bälten gärna kvistiga, men de kunna lätt tuktas med röjningskniven eller ock få
— 126 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
