Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 2. Uppdragande av olika slag av plantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPDRAGANDE AV OOMSKOLADE PLANTOR.
Uppdragande av oomskolade plantor.
Gäller det att uppdraga oomskolade plantor, avsedda att utsättas eller
omskolas med bara rötter, utsås fröet vanligen i ränder, vars form, bredd och djup
samt avstånd sinsemellan böra avpassas efter de olika fröslagen och de
uppkommande plantornas utrymmeskrav. Emellertid kan även bredsådd av fröet
äga rum.
Såddränderna upptagas numera vanligen tvärs över sängen, emedan det
därvid är lättare att få såddranden jämn, vare sig man uppdrager densamma »på
fri hand» eller med tillhjälp av särskilda redskap. Dock kunna såddränderna
även uppdragas i sängens längdriktning.
Angående frörandens bredd, form och djup för de olika trädslagen äro
meningarne bland skogsodlarne ganska divergerande, och sannolikt är att
jordmäns-och fuktighetsförhållanden inverka så, att olika såddränder ge olika resultat
under skilda förhållanden. Särskilt beträffande såddrändernas lämpligaste bredd
bryta sig åsikterna rätt skarpt.
Ju större utrymme den lilla groddplantan får sig tillmätt i såddranden, dess
kraftigare kan hon utveckla sig och dess längre kan hon stå kvar utan att alltför mycket
skadas av trängsel. Men å andra sidan är hon mera hänvisad till sin egen
motståndskraft mot åtskilliga faror och faller därför lättare offer för sådana, om hon står mera
isolerad än om hon kan få stöd och skydd av närstående kamrater. Särskilt å
jord-måner, som ha aldrig så liten benägenhet för uppfrysning, äro de fristående plantorna
lätt hemfallna till undergång. Huruvida breda eller smala såddränder äro att föredraga
beror således mycket pä om sådden sker mer eller mindre tätt. I en bred såddrand,
där plantorna ändock stå tätt, emedan en större frömängd använts på längdenheten
såddrand, få plantorna i mitten av såddranden i regel alltför litet utrymme, varför de
bli tunna och gängliga. Dylika såddränder giva därför en större procent svagare
plantor än om en smalare såddrand använts, där ytterplantorna, som åtnjuta friare utrymme,
utgöra en relativt större procent av hela plantantalet.
Breda såddränder med gles sådd kunna förordas: i) för plantor, som redan
efter första året nå den utveckling att de kunna eller böra omplanteras; 2) för
plantor, som behöva stå 2 är i frösängen innan de omplanteras samt icke äro
ömtåliga för frost eller uppfrysning.
Breda såddränder med relativt tät sådd kunna användas: för plantor, som
böra stå minst 2 år i frösängen innan de användas och äro ömtåliga för
ovannämnda påverkningar. I detta fall äro medelbreda såddränder dock att
föredraga, emedan en mindre procent svaga plantor erhålles och tillräckligt skydd
mot uppfrysningen ändock vinnes.
Smala såddränder med gles sådd äro att föredraga för plantor, som första
året utveckla en särskilt kraftig rot eller hava stora blad eller barr. Dylika
smala ränder med tät sådd kunna användas i fråga om trädslag med mycket små
groddplantor.
I övrigt bör framhållas, att när man talar om breda eller smala såddränder dessa
begrepp äro i viss mån relativa till fröets storlek. För ek- och bokollon t. ex.
kan man säga, att såddranden är bred först då den är mellan 10—15 cm., för
lönn, ask, silvergran m. fl. mellan 8—10 cm. samt för smärre frön mellan 6
—8 cm.
IO—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 145 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
