Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 2. Uppdragande av olika slag av plantor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPDRAGANDE AV OOMSKOLADE PLANTOR.
sandblandad mulljord risslas över det hela. Lärkträdsfröet fördrager något
tjockare sådan betäckning än de övriga förenämnda’ fröslagen. Betäckning med
granris efter sådden är även härvid att förorda.
Angäende den frömängd, som bör användas, äro uppgifterna synnerligen
växlande. En sammanställning av tyska auktoriteters åsikter1 visar, att
frömängden växlar ungefär lika mellan 15 och 40 gram pr m2 för ovannämnda 4
trädslag. Åtskilligt större kvantiteter uppgivas av Reuss2, som angiver: för al 50—
60 gr., för björk 40—50 gr., för alm 100—120 gr. och för lärkträd 90—100 gr.
pr m2. Om vederbörlig hänsyn tages till dessa fröslags ringa grobarhet, synes
oss Reuss’ uppgifter vara för våra förhållanden tämligen användbara.
Det antal plantor, som kan vinnas av en viss frömängd, är beroende av fröets
art och godhet, plantskolans beskaffenhet samt åtskilliga mer eller mindre
tillfälliga inflytelser.
Ett fröslag med ett mindre antal frökorn pr viktsenhet måste, under
förutsättning av samma groningsenergi hos fröet, giva upphov till ett mindre antal
plantor än ett fröslag med större antal frökorn på samma viktsenhet.
Sammalunda måste ett frö med mindre groningsenergi under eljest lika förhållanden
alstra ett färre antal plantor än samma fröart men med större groningsenergi.
I en plantskola med gynnsamt läge och goda jordmånsförhållanden samt där
bättre vård kan ägnas åt de små plantorna, kan vinnas relativt större antal
plantor pr viktsmängd frö än där plantskoleförhållandena äro sämre och där vården
av plantorna måste bliva mindre omsorgsfull. Olämplig årsväderlek kan nedsätta
plantutbytet ofantligt genom uppfrysning, frost, torka m. m. och detta i högre
grad ju mer ömtåliga plantorna äro för dessa påverkningar eller ju mindre skydd
man är i stånd att skänka dem däremot. Likaledes kunna angrepp av fröätande
fåglar, gnagare, insekter m. fl. skadedjur samt av parasitsvampar betänkligt
decimera det utsådda fröet eller de uppkomna plantorna. Då man i tillfälliga
plantskolor vanligen icke är i stånd att skänka samma omsorgsfulla skötsel åt
plantorna som i de fasta, giva de förstnämnda i stort sett något mindre
plant-utbyte än de sistnämnda.
Att under sådana förhållanden uppgiva några allmänt giltiga siffror för antal
plantor, som kunna vinnas av de särskilda fröslagen, är särdeles vanskligt. I
facklitteraturen föreligga en del uppgifter i detta hänseende, av vilka ett par
kunna tjäna såsom exempel.
I Heins & söners stora handelsplantskola vid Halstenbek uppgives av i kilo
frö erhållas: 60,000 tall- eller granplantor, 20,000 lärkplantor, 5,000
silvergran-plantor. Hauch och Oppermann uppgivas, att 1 tunna bokollon ger 70,000
användbara plantor och att av 4 tunnor ekollon kan beräknas 100,000 plantor,
vilka mått ungefär motsvara pr liter ollon 538 bokplantor och 192 ekplantor.
Jägmästare T. G. de Frese uppgiver4, att av 302 bokförda fröskördar av
tall och gran pr <tb frö erhållits i medeltal:
1 Heyer, Waldbau 1906 sid. 281.
2 Die forstliche Bestandesgründung, 1907 sid. 137.
3 Haandb. i Skovbrug.
4 Skogsvårdsf:s tidskr. 1905 sid. 426.
— 151 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
