Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 4. Frö- och plantsängarnes skyddande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖ- OCH PLANTSÄNGARNES SKYDDANDE.
f hava plantorna en gång- angripits, står man mot de flesta svampsjukdomar
ttämligen hjälplös.
De allmänna åtgärderna till förebyggande av svampsmitta äro:
1. Att undvika plantskolans anläggning i närheten av bestånd eller
vegetationstyper, vilka kunna hysa för plantorna i plantskolan ödesdigra
svampformer, liksom också att avlägsna i plantskolans närhet växande enstaka träd
eller växtgrupper, som kunna misstänkas vara eller bliva smittoförande. Flera
svampformer uppträda nämligen även i mera försigkommen skog utan att där
kanske göra synnerlig skada, men spridas svampsporer därifrån till plantorna i
plantskolan, kunna dessa på grund av mindre motståndskraft duka under. Ett
typiskt exempel på detta förhållande är Schiittesvampen, som nästan alltid kan
påvisas i bestånd av vanlig tall, bergtall eller österrikisk tall och därifrån således
lätt kan överföras till plantorna i en närbelägen plantskola och då bland dem
anställa stor förödelse. På samma sätt är det ställt med lärkträdskräftan, som
från äldre angripna lärkträd lätt kan finna vägen till plantorna i plantskolan.
En del av de på plantorna förekommande svamparne hör till rostsvamparne,
vilka för sin fulla utveckling behöva ett ombyte av värdplanta. I fråga om
sådana gäller således, att från plantskolans närhet utestänga de träd eller andra
växter, vilka hysa ett utvecklingsled av den svamp, som för det ena eller andra
slaget av de i plantskolan förekommande plantorna kan bliva till förfång. För
att nämna några direkta exempel, så bör man för att motverka angrepp av
Melampsora pinitorqua å tallplantorna avlägsna i närheten befintliga aspar,
emedan de hysa en utvecklingsform av svampen benämnd Melampsora populina;
beträffande Peridermium strobi bör man borthugga förefintliga /x^^-buskar.
emedan de hysa basidier av sagda svamps utvecklingsled Cronartium ribicola;
för undvikande av tallbarrblåssorten gäller det att föra krig mot Senecio-,
Melampyrum- m. fl. arter skogsväxter.
2. Att ej till täckning av frö- eller plantsängar använda ris av trädslag,
som kunna vara behäftade med smittoförande svampsjukdom. Av denna
anledning bör t. ex. täckning med tallris förbjudas i plantskolor där Pinus-arter
uppdragas.
3. Att hålla plantskolan i god växtkraft och att ej använda för täta
sådder av trädslag, vars plantor ofta äro utsatta för svampsjukdomar. Detta råd
gäller framförallt schütte å Pinus-arterna, men torde hava sin tillämpning även
i fråga om andra svamparter, t. ex. Dasyschyfa å lärkträd, Phytophthora å bok m. fl.
Bland de mera direkta skyddsåtgärder man har att iakttaga, då särskild
fara för svampangrepp är för handen eller då svampsjukdom redan visat sig i
plantskolan, må anföras:
4. Att överspruta plantorna med något desinfektionsmedel. Såsom sådant
har den s. k. bordeauxvätskan i utlandet fått en vidsträckt användning mot
schütte å tallkulturerna. Den tillredes på följande sätt:
I 50 liter vatten löses 2 kilo kopparvitriol och i ett annat kärl uppslammas 2 kilo
nysläckt kalk i likaledes 50 liter vatten. Under ständig omrörning slår man i små
portioner vitriollösningen till kalkmjölken. Den sålunda färdigblandade vätskan har
en klarblå färg och bör visa alkalisk reaktion (färga rött lakmuspapper blått). Visar
— 175 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
