Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - k. Plantornas avstånd sinsemellan vid utsättandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
4. Det blivande beståndets huvudändamål;
5. Kostnaderna.
Har kulturfältet ett för sol och vindar exponerat läge, eller är jordmånen
mager och utpinad eller marken klädd av en riklig vegetation av ris- eller
ogräsväxter, måste planteringen göras tätare än där intetdera av dessa
missförhållanden gör sig mera starkt gällande. I varje av de nämnda fallen måste
man nämligen i första hand sträva efter att snarast möjligt få marken täckt av
ett slutet ungskogsbeständ. vilket kan skydda densamma mot vindarnes
utpinande inverkan, vilket genom det årliga ströavfallet kan lämna material till en
god humusbildning och vilket kan förkväva ogräsväxten. Under förenämnda
-ogynnsamma förhållanden måste man även räkna med, att en större eller mindre
del av det utsatta plantantalet går under. Visserligen får man vara beredd på,
att genom hjälpplanteringar ersätta dessa förluster, men om plantförbandet från
början varit tätt, kunna dessa hjälpplanteringar inskränkas till uppkomna större
luckor i den gjorda planteringen.
I dessa avseenden är även plantmaterialets beskaffenhet av betydelse. Ju
yngre plantor som utsättas, dess längre dröjer det innan beståndet sluter sig
•och dess större förluster genom torka m. m. är i allmänhet att befara.
Användas mycket unga plantor, måste avståndet dem emellan vid planteringen vara
mindre än när större och kraftigare plantmaterial kommer till användning.
Givet är, att det utplanterade trädslagets art måste vara av stor betydelse
vid bestämmande av plantförbandet. Under förenämnda ogynnsamma
förhållanden kan ett för yttre inflytelser härdigt trädslag planteras något glesare än ett
mindre motståndskraftigt sådant, liksom också ett snabbväxande trädslag, som
hastigt sluter sig, kan utplanteras glesare än ett långsamt växande, som behöver
läng tid för att utbilda ett slutet bestånd. I sådant avseende spelar även skilda
trädslags olika benägenhet att utbilda sidogrenar en stor roll, i det att trädslag
med utpräglade anlag i sistnämnda hänseende förr sluta sig än andra, som mera
växa i höjden. Trädslag med svag och ytlig rotbildning, t. ex. granen, böra
helst uppdragas i tämligen glest förband, så att plantorna må utbilda ett så
kraftigt rotsystem som möjligt, varigenom det utväxta beståndets ömtålighet
för stormskador motverkas. Uikaledes böra trädslag med ringa
spridningsförmåga planteras med relativt större avstånd än trädslag med stor
spridningsförmåga.
Äro ståndortsförhållandena mera godartade, träder hänsynen till det blivande
beståndets huvudändamål i förgrunden vid bestämmande av plantavståndet, ehuru
man aldrig bör helt bortse ifrån förenämnda synpunkter. Uägger man
huvudvikten vid att ur det framtida beståndet erhålla en hög gagnvirkesprocent med
i möjligaste män kvistrena stammar, måste plantorna från början uppdragas så
tätt. att utbildningen av starka sidogrenar förhindras. Detta innebär således, att
trädslag med anlag för stark grenbildning eller krokig stamform böra uppdragas
med kortare avstånd sinsemellan än trädslag med svagare grenbildning eller rak
stambyggnad. Avser man däremot att framkalla en snabb tillväxt hos
beståndet, för att under en kort omloppstid få relativt grova dimensioner, utan
— 192 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
