Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - k. Plantornas avstånd sinsemellan vid utsättandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plantornas avstånd sinsemellan vid utsättandet.
För att utröna huru många plantor (V), som vid det ena eller andra
planteringsförbandet åtgår på en viss yta (jy), sedan avståndet mellan plantraderna (a)
och mellan plantorna i varje rad (tfj) blivit bestämt, användes följande enkla
11,
v ■
formel: x = — . Vid kvadratförband är a — a,. Vid
a • ax
liksidigt triangelförband, där alla plantorna stå pä lika
avstånd från varandra, är a — o,g66. av
Kvadrat- och rektangelförbanden äro enklast att pä
fältet utmärka. Man utsätter staklinier på det bestämda
avståndet mellan raderna (a) och utmärker plantornas
avstånd (äj) i raden med tillhjälp av en med märken försedd lina, mätkedja eller
käpp. Vid triangelförbandet sker utmärkningen på samma sätt, dock med
iakttagande att plantorna i varje rad stå mitt för mellanrummen i angränsande
plantrader. Det liksidiga triangelförbandet fordrar stor
noggrannhet vid utmärkningen, emedan, såsom av fig. 54
framgår, plantorna böra stå radvis i 3 riktningar.
Förbanden kunna endast å mycket jämna kulturfält alldeles
vidhållas. A våra merendels steniga eller med stubbar
belamrade marker kunna oregelbundenheter i förbanden
knappast undvikas.
För att åskådliggöra den inverkan olika plantavstånd kunna hava på
plant-bestàndets vidare utveckling, mà här anföras resultaten av en del försök, som
härutinnan gjorts i sachsiska reviret Reudnitz med avseende å tallen, och vilka
av Prof. Ph. Kunze i Tharand offentliggjorts i »Tharander forstliches Jahrbuch»
59 Band 1 Heft. 1909. Bestånden voro, då sista revideringen av provytorna
ägde rum, 48 är gamla och hava vart 5:e år gallrats, varvid endast döda och
undertryckta träd uttagits. Vi återgiva här endast resultaten från de 2 sista
upptaxeringarne jämte summan för alla hjälpgallringarne samt summa
virkesproduktion under beståndens hela utveckling. (Se tabellen å sid. 196.)
Man ser av denna tabell, att vid det kvarvarande huvudbeståndets
medelålder:
1. Stamantalet är större ju kortare plantavståndet varit;
2. Grundytan växlar tämligen oberoende av stamantalet;
3. Medeldiametern ökats med plantavståndet;
4. Medelhöjden är större vid de medelmåttiga eller något vidare
plant-avstånden än vid de kortare;
5. Huvudbeståndets virkesmassa växlar tämligen oregelbundet, dock med
kulmen mellan i,42 och i,9s m. kv. förband;
6. Summan av gallringsutbytets virkesmassa varit åtskilligt större vid de
korta planteringsavstånden; samt
7. Sammanlagda virkesproduktionen likaledes varit större vid de korta
planteringsavstånden.
Ehuru man naturligtvis av detta exempel icke kan draga några
allmängiltiga slutsatser, sä stämma dess resultat dock nära med vad man genom på
annan väg funna tal kan ha grundad anledning antaga vara de riktiga.
— 195 —
53. Rektangelförband.
54. Triangelförband.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
