Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - a. Plantbeståndets vård - 2. Röjning och utglesning av plantbeståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖJNING OCH UTGLESNING AV PLANTBESTÅNDET.
varje såddruta så att trängsel inom denna snart uppstår, under det att på sidorna
rätt stora mellanrum förefinnas. Samma förhållande äger rum där knipplantering
använts. I annat fall stå plantorna inom de genom plantering uppdragna
plant-bestånden glesare och mera jämnt fördelade över området, så att trängsel sällan
är att befara förr än i en mera framskriden ålder.
Ett ifrån början tätt uppkommet plantbestånd har många fördelar. Den
ömsesidiga beskuggningen hindrar i någon mån torka att göra sig gällande;
stående tätt tillsamman kunna plantorna bättre motstå uppfrysning och
frostskador; självgallringen blir starkare, så att de kraftigaste individen företrädesvis
utvecklas. Men å andra sidan kan inom kort så stor trängsel uppstå, att hela
plantbeståndets utveckling hämmas. Denna trängsel uppkommer givetvis förr,
ju mera snabbväxt trädslaget är. Men olägenheterna av trängseln behöva icke
göra sig starkare gällande i ett plantbestånd av snabbväxande träd än i ett
sådant av mera trögväxta arter. Härvid spela flera andra faktorer även en
verksam roll. Bland dessa är olika trädslags större eller mindre behov av ljus samt
utrymme för krona och rötter mest att räkna med. De skilda trädslagens av
naturen s. k. olika »spridningsförmåga», varmed menas benägenheten att lätt och
fort skilja sig i olika höjdklasser, är även härvid av stor betydelse. Är trädslaget
ljusbehövande och snabbväxande samt har stor spridningsförmåga, avgöres
kampen om tillvaron, sedan trängsel börjat uppstå, hastigt, i det att de kraftigaste
individen snart växa över och undertrycka de svagare, vilka efter att sålunda
hava blivit överskärmade inom kort måste uppgiva kampen om utrymmet och
komma utom räkningen. Sådana trädslag kunna länge fortväxa i tätt slutna
bestånd utan att ett tillbakasättande av de bättre beståndsindividens tillväxt
gör sig synnerligen märkbart gällande. Är trädslaget åter skuggfördragande
och äger mindre spridningsförmåga, bibehålla de svagare individen länge
förmågan att upptaga striden om utrymmet med de starkare. Dessa å sin sida
äga icke kraft att bana sig fram till fullständig övermakt, och följden blir, att
de särskilda beståndsindividens tillväxt blir allt mindre på grund av bristande
utrymme och till sist sjunker till ett minimum.
Dessa förhållanden framträda med olika intensitet allt efter som
växtplat-sens beskaffenhet är mer eller mindre gynnsam för trädslaget i fråga. En god
jordmån och ett fördelaktigt läge befordrar i allmänhet trädslagets
spridningsförmåga, varigenom olägenheterna av trängseln i väsentlig mån undanröjas å
sådana växtplatser. En sämre jordmån och ett ogynnsamt läge inskränka
däremot spridningsförmågan, och för att erhålla tillräcklig näring måste de skilda
plantindividen fordra större utrymme både för krona och rötter; en alltför stor
täthet kan under sådana förhållanden inom jämförelsevis kort tid medföra ovan
påvisade olägenheter.
Ännu mera komplicerade bli förhållandena, om plantbeståndet består av olika
trädslag med olika egenskaper i ena eller andra avseendet. Sådana
komplikationer uppstå i våra skogar ofta därigenom, att mindre välkomna trädslag, såsom
asp, gråal eller björk, genom naturlig föryngring innästla sig i plantbestånd av
mera högt skattade trädslag och hota att göra intrång på eller till och med
överflygla dessa. Oavlåtlig vaksamhet är då av nöden för att anvisa åt varje
— 219 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
