Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 2. Olika gallringsprinciper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA GALI,RINGSPRIXCIPER.
b. Stark ((irad E). Här utfällas förutom döda, döende, snötryckta och
skadade träd alla sådana träd, som kunna hämma huvudstammarnes utveckling,
d. v. s. förutom hela klass 5, stammar av klasserna 2 och 1. Denna grad
lämpar sig bäst för äldre bestånd.
Emellertid har fr. o. m. 1912 en ytterligare starkare gallringsgrad inskjutits
1 försöksanstaltens gallringsprogram. Med användande av den nya
trädklassindelningen ter det sig nu sålunda:
Rensningsgallring.
Avverkning av döda. döende eller starkt snötryckta stammar, d. v. s. 1 f,
2 f. 3 f och 4 f.
Låggallring.1
Svag låggallring. Avverkning av döda, döende, snötryckta, sjuka och
undertryckta träd samt de mest skadliga vargarna och skadade träden, d. v. s.
trädklasserna f, e, d och c samt hela grupp 4.
Stark låggallring. Avverkning av klasserna a—f av grupperna 1 och 2
samt hela grupperna 3 och 4.
Extra stark låggallring. Avverkning av trädklasserna a—f av grupperna
i samt hela grupperna 2—4. Dessutom utglesning av en del träd i trädklass 1.
I större luckor må dock enstaka träd till klass 2 eller 3 sparas. Slutenheten får.
ehuru blott övergående, brytas.
Krongallring.
Svag krongallring. Avverkning av trädklasserna e och f i alla grupperna
samt i trädklasserna a—d av gruppen 2 och b—d av gruppen 1.
Stark krongallring. Avverkning av trädklasserna e—f samt a—d av första
och andra gruppen.
Extra stark krongallring. Avverkning av trädklasserna e—f i alla
grupperna samt a—d i första och andra gruppen samt dessutom enstaka träd till
trädklass 1 för att utglesna tätare delar av skogen.
Vid krongallringarna kunna dessutom helt eller delvis trädklasserna a—d i
3:dje och 4:de grupperna uttagas, då tillräckligt många wälformade» träd i
grupperna finnas såsom markskydd.
Vid den Schweiziska försöksanstalten har en frän de föregående nägot avvikande
såväl stamindelning som gallringsgradering tillämpats.2 Man skiljer där följande
stam-klasser :
1 klass: härskande eller dominerande stammar.
2 » medhärskande.
3 » behärskade.
4 » undertryckta.
5 >/ döende och torra undertryckta.
1 I schottes redogörelse för dessa gallringsprinciper 1. c. användas såsom rubriker »gallring
underifrån» och »gallring ovanif/ån». Då sistnämnda uttryck av oss förut använts för att karaktärisera
den Borggreveska blädningsgallringen hava rubrikerna utbytts mot låggallring och krongallring.
2 Se Ph. Flury, »Einfluss verschiedener Durchforstungsgrade auf Zuwachs und P^orm der Fichte
und Buche» i Mitth. der Schweizer. Central Anst. f. d. forstliche Versuchswesen, VII Bd 1903.
— 231 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
