Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 2. Olika gallringsprinciper - 3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALLRINGENS STYRKA OCH ANVÄNDBARA UTTRYCK DÄRFÖR-
dens kronor hunnit växa in i sidobeståndet, företages en ny frihuggning av
samma träd, och samtidigt genomgallras åter det övriga beståndet, vilket sker
upprepade gånger allt starkare och småningom övergående i ljushuggning med
uppdragande av underväxt. För att under hela omloppstiden hålla reda pä de
friställda träden utmärkas de vanligen på något fullt tydligt sätt, t. ex. genom
en vit oljefärgsring. På detta sätt kunna huvudstammarne nå grova dimensioner
inom en jämförelsevis kort omloppstid samtidigt med att beståndets hela
virkesmassa hålles särdeles hög.
Under det att man vid de förut omnämnda gallringsmetoderna allmänt följt
den grundsatsen, att låta skogen stå tät i ungdomsåren för att låta densamma
väl kvistrensa sig, vilket utan tvivel sker på bekostnad av diametertillväxten,
har man i senare tid i Böhmen och Österrike börjat tillämpa en annan
grundsats. Det är en böhmisk forstman bohdanecky, som först givit uppslag härtill
och i stor skala tillämpat denna metod å gran inom reviret Worlik, varför man
givit metoden namnet Worliker gallring. b. vill tillgodogöra sig just den starka
tillväxten i ungdomsåren och först därefter framkalla kvistrensning. Genom
ofta återkommande röjningar under de första 20—25 åren av beståndets
utveckling håller han beståndet så glest, att grenarne nå ända ned till marken. Ännu
vid 30—35 års ålder bör kronan omfatta minst 2/3 av stamlängden och högst
2,250 stammar finnas pr hektar. Först härefter låter han beståndet mera sluta
sig och gallrar endast där ett mellanbestånd tydligt avskiljer sig. Vid 50 år
har han kvar c:a 1,500 stammar pr hektar, av vilka han utväljer vissa
elitstammar, som löshuggas enligt Wagenerska principen. Träden hava då en kronlängd
av 7s av stammen. Ytterligare kvistrensning vinnes genom att hålla det gamla
beståndet slutet.
3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför.
Av förestående korta karaktäristik av de mera allmänt kända eller hos oss
tillämpade gallringsprinciperna torde kunna framgå, att man vid bestämmande
av gallringens styrka företrädesvis utgått från trädens beskaffenhet och det så,
att ju starkare gallringsgrad dess flera träd klasser fatt falla. Se vi t. ex. på
låggallringen enligt Skogs försöksanstaltens program från 1903, så utfällas vid
den svaga graden B klass 5, d. v. s. döda och döende träd, samt de mest
skadliga av kl. 2, d. v. s. »vargar» och skadade träd. Vid den starka graden fällas
däremot både klasserna 2, 3, 4, 5 samt därjämte vissa delar av klass 1, om
träd av denna klass finnas till överlopps. I själva verket blir således gallringens
styrka helt ocn hållet beroende av den större eller mindre tillgängen på de
trädklasser, som principmässigt böra borttagas vid varje gallringsgrad. Är t. ex.
vid låggallringen beståndet jämnt uppkommet, sä att endast ett fåtal spärrväxta
träd finnas, blir tillämpningen av B-graden ett ytterst svagt ingrepp i
beståndsslutenheten; förekomma däremot många spärrväxta och skadade träd, kan samma
B-grad komma att betyda ett ganska kraftigt ingrepp i beståndsslutenheten. Vid
- 233 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
