Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 5. Kritiskt bedömande av de olika gallringsprinciperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
bättre, i det att man dels får en del något grövre dimensioner med bland
utbytet, dels slipper att nedlägga kostnader på fällning av småträd, som ej kunna
med någon vinst tillgodogöras. Tillämpad i bestånd av skuggfördragande
trädslag eller i biandbestånd, där ljusbehövande trädslag ingå bland de härskande
stamklasserna, medan skuggfördragande trädslag företrädesvis bilda
mellanbe-ständet, möjliggör krongallringen en avsevärd tillväxtökning hos de
behärskade stamklasserna, under det att densamma i bestånd av enbart
ljusbehö-vande trädslag är av värde på grund av det markskydd den lämnar.
Krongallringen kan således tillämpas för alla trädslag, då däremot låggallringen
för alla mindre markbevarande trädslag medför fara för markförsämring, och
detta desto mera ju starkare huggningen griper in i kronslutet. Minsta
risken i detta hänseende föreligger när den utföres i bestånd av skuggivande
trädslag eller i allmänhet under beståndens tidigare år, då slutenheten ofta är
stor.
Den danska gallringsmetoden följer ett väl genomtänkt program utan att
förlora sig i detaljerade föreskrifter, vilka stamklasser böra uttagas eller
kvarlämnas. Detta framgår redan av den allmänt hållna karakteristiken på de olika
stamklasserna. Genom denna gallringsteknik, som förutsätter täta återväxten
uppnås en vacker stamform och sedan denna kommit till stånd en värdefull
tillväxt genom de då inlagda starkare huggningarne. Därigenom att huggningarne
göras så starka i de välutformade bestånden, vinnes ett stort utbyte av
förhuggningarne och grova dimensioner såsom slutresultat redan vid en jämförelsevis
kort omloppstid. Den tillgodoser på bästa sätt både stamform, värde- och
massautbyte och torde med vederbörliga modifikationer med hänsyn till
ståndorten kunna tillämpas för alla trädslag. Det har t. ex. visat sig, att för boken
å II bonitet den danska huggningen i jämförelse med en medelmåttig låggallring
ger i,37 gång så mycken virkesmassa och i,8l gg så stort värde.1
Utmärkande av huvudstammar i enlighet med den wagener ska
huggningsprincipen gynnar ytterligare alstrande av grovt gagnvirke. Enligt av
Schwap-pach offentliggjorda siffror2 hava exempelvis i medelålders tallbestånd de
sålunda frihuggna träden visat en ända till 75 % större massatillväxt än
motsvarande stammar i ett på vanligt sätt måttligt gallrat bestånd. Emellertid torde
det kunna ifrågasättas, om en så tidig frihuggning som den Wagener föreslår,
nämligen redan vid 25—30 år, är fullt lämplig. Det är vid så tidiga år oftast
vanskligt att utvälja de lämpligaste träden. Under den långa utvecklingstid,
som återstår dem, kunna de drabbas av åtskilliga kalamiteter, och deras
utveckling kan taga en riktning, som ej överensstämmer med vad man hoppats. Man
nödgas motverka dessa eventualiteter genom att frihugga ett större antal, och
beståndet blir då lätt söndertrasat, så att marken kan bli lidande. Enligt vårt
förmenande bör frihuggningen av beståndets elitstammar först ske sedan dessa
träds stam- och kronbildning mera stadgat sig, så att man med större säkerhet
kan avgöra, om de verkligen förtjäna att framför andra träd gynnas. Detta kan
1 Se Michaëlis, Betriebsregulierung in den Preussischen Staatsforsten, sid 114.
2 Die Kiefer, sid. 108.
— 246 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
