Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 6. Förhållanden som inverka vid valet av gallringsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRHÅLLANDEN SOM INVERKA VID VALET AV GALLRINGSTEKNIK.
glesare ställen, där vissa
trädindivid fått fritt
utveckla sig till grovgreniga
vargtyper. Den första
gallringen i dylika bestånd
(se fig. 75 och 76) bör,
liksom röjningen i
plant-beståndet, vara inriktad på
att giva de välformade
individen lämpligt
växtut-rymme. Utfällas böra
således sådana storkroniga
träd, som trycka vackra,
utvecklingsbara grannar,
vidare övertaliga, gängliga
träd i de tätare grupperna
samt i övrigt sjuka och
torkande träd.
Huggningen bör således föras i form
av krongallring. I de
tätare grupperna kunna dock
även behärskade friska träd
utfällas, i synnerhet om
beståndet är ungt och
höjd-tillväxten livlig, emedan
fullt kronslut snart inträffar
och sistnämnda trädindivid
vanligen äro dömda till en
snar undergång och i alla
händelser ej behövas såsom markskydd. I övrigt måste vid den första gallringen
i dessa ojämna bestånd synnerlig uppmärksamhet fästas vid, att en jämn
stamfördelning må kunna i framtiden uppnås. Förbises detta, kunna begångna
missgrepp sedermera kanske ej repareras.
Även de efter rutsàdder uppkomna bestånden äro vanligen något ojämna.,
därigenom att dels sådden i en del rutor felslagit, och sålunda luckor
uppkommit, dels vissa rutor innehålla flera stammar. Ofta har sådden även skett i flera
repriser i form av hjälpsådder, vilket ökar oregelbundenheten i utvecklingen..
En av den första gallringens huvuduppgifter blir här att utrangera de övertaliga
stammarne i de särskilda såddrutorna, varvid, om fröet varit blandat, det
trädslag, som håller på att undertryckas, får hjälpas fram. I övrigt får gallringen i
dessa bestånd ungefär samma typ som i självsådderna.
I efter radsådder uppkomna bestånd bliva de trädindivid, som stå i mitten
av raden, starkt tryckta, under det att ytterträden från början haft större
utrymme och därför dels fått starkare grenar, dels utbildat sig ensidigt. Om såd-
S. Lundberg foto.
78. Planterat 36-årigt, förut genomhugget granbestånd. Efter
sista gallringen.
Högestad-Baldringe.
— 249 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
