Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 6. Förhållanden som inverka vid valet av gallringsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
lövträden ha exempelvis asken och aspen vanligen en ganska rak stamform,
den förstnämnda dock med benägenhet för klykbildning, under det att eken
och boken i ungdomen ofta visa något krokig eller sicksackformad stam jämte
rik grenbildning. Då en större slutenhet hos beståndet befordrar utbildandet av
en rak stamform och tillbakahåller grenutvecklingen, är det givet, att bestånd
av trädslag med anlag för krokig växt eller stark grenbildning böra hållas mera
slutna, d. v. s. gallras svagare under relativt längre tid, än bestånd av trädslag,
som ej äga dessa mindre förmånliga egenskaper. De rakvuxna och mindre
grenrika trädslagen kunna således redan tidigt gallras rätt kraftigt, vilket har den
fördelen, att diametertillväxtens ökning kan vederbörligen tillgodoses utan risk
av alltför stark kvistighet hos virket.
De särskilda trädslagens olika snabbväxthet inverkar på gallringstekniken
huvudsakligen så, att de mera snabbvuxna trädslagen kunna och böra gallras
tidigare och hårdare än de mera trögväxta, emedan de förstnämnda även efter
ett ganska kraftigt ingrepp med yxan snart äter sluta sig.
Av större betydelse för valet av själva gallringsmetoden är trädslagens olika
spridningsförmåga. Hos trädslag med svag spridningsförmåga, där således
flertalet träd inom beståndet hava sina kronor vid ungefär samma höjd, gör sig
trängsel tidigare och starkare gällande än hos trädslag med stor
spridningsförmåga, där alltid ett visst antal individ har sina kronor delvis över det så att
säga allmänna kronslutet och således ej så starkt påverkas av trängseln. Bestånd
av förstnämnda trädslag behöva därför, om en kraftigare utveckling hos de
kvarvarande stammarne skall komma till stånd, ett både tidigare och starkare
gallringsingrepp än de sistnämnda. Då spridningsförmågan gör sig gällande hos
vissa trädslag företrädesvis genom starkare höjdtillväxt, hos andra genom
starkare grenutveckling, hos åter andra både genom höjd- och grenutveckling, blir
ett rätt val av gallringsteknik i sådana bestånd alltid en ganska kinkig sak,
särskilt då det gäller de två sistnämnda typerna. Vid de första gallringarne
kan ett principmässigt uttagande av de förhärskande individen till förmån för
de mera välformade härskande eller medhärskande träden enl. Borggreve’s
metod där mången gång vara väl försvarligt såsom en övergångsåtgärd. Dock
bör härvid med synnerlig uppmärksamhet tillses, att icke förhärskande träd
borttagas där ersättningsstammar saknas, ty om detta sker, blir marken i framtiden
ej fullt utnyttjad.
Beträffande den inverkan, olika trädslags olika krav på ljus kan äga för
bestämmande av gallringstekniken, må ihågkommas, att ju mera ljusbehövande
ett trädslag är. dess större utrymme fordrar det för att normalt utveckla sig.
Tyska undersökningar hava givit vid handen, att de skuggfördragande trädslagen
icke behöva mer än 50—75 % av det utrymme, som kräves av de ljusbehövande.
De sistnämnda böra därför i regel gallras hårdare än de förra. Men å andra
sidan medför ett större ljusbehov, i synnerhet om det förknippas med en större
»spridningsförmåga», att kampen om tillvaron inom beståndet avgöres fortare
därigenom att de svagare individen hastigare undertryckas och dödas än fallet
är inom bestånd av skuggfördragande trädslag, där de svagare individen länge
kunna kämpa om utrymmet med de starkare. Ljusbehövande trädslag med stor
— 254 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
