Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - d. Uppkvistning - 2. Kronkvistning - e. Rensningshuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RENSNINGSHUGGNING.
skuggande grenarne ett stycke från stammen, i vilket fall de fortfara att leva,
om tillräckligt med löv eller barr finnes kvar på desamma. Men det händer
också, att man genom lämplig stamkvistning kan omskapa dessa i allmänhet
snabbväxta trädindivid till goda gagnvirkesstammar, och då bör man
naturligtvis gå till arbetet med nödig omsorg. Under sådana förhållanden blir det ofta
nödvändigt att borttaga ganska grova grenar, vilket däremot i allmänhet icke
kommer i fråga vid den förut avhandlade uppkvistningen för erhållande av
kvist-rent virke. Vid avsågandet av sådana grova grenar måste tillses, att ej grenen
vid fallet sliter loss ett stycke av stamveden och barken närmast under
grenfästet, varigenom övervallningen ofta alldeles omöjliggöres eller åtminstone drar
mycket lång tid. Denna olägenhet undvikes, om man antingen understöder
grentoppen till dess fästet är alldeles avsågat, eller först avsågar grenen ett par
decimeter från dess fäste vid stammen och sedan avskär den kvarsittande
grenstumpen intill stammen. Då övervallningen av dylika större grensår går ganska
långsamt, har man för att hindra rötsvampar att innästla sig i såret plägat
överstryka detta med stenkolstjära, vilken åtgärd särskilt då det gällt lövträd alltid
framhållits såsom nödvändig. I senare tid har man emellertid börjat frångå
detta förfarande, emedan virket av tjäran blir starkt missfärgat och av sådan
anledning mister i värde. Hos barrträden ersätter den utsipprande kådan, som
i luften hårdnar till ett ganska fast hartsöverdrag, i någon mån sagda
försiktighetsåtgärd.
Det kan tilläggas, att uppkvistning i ungskogsbestånd någon gång kan böra
tillgripas för minskande av eldfara, t. ex. längs järnvägslinjer, där en uppkommen
löpeld sålunda kan hindras från att övergå till toppeld.
e. Rensningshuggning.
Såsom namnet antyder, förstår man med rensningshuggning tillvaratagande
av vindfällda samt torra eller sjuka rotstående träd. Vilken betydelse ett
sorgfälligt tillvaratagande av sådana träd skulle kunna hava för ökande av
utbytet från våra skogar, torde framgå av de beräkningar, som av 1896 års
skogskommitté verkställts rörande förbrukningen av virke från de svenska skogarne.
Såsom »förfaret» i landets skogar uppgives av kommittén ej mindre än 5,176,000
kbm. ärligen, varav för Norr- och Västerbottens län 1,980,000 kbm., för
Mellersta och Södra Norrland samt Dalarne 2,269,000 kbm. och för landet söder
om Norrland och Dalarne 927,000 kbm., representerande respektive 40, 20 och
5 procent av hela virkesproduktionen för vardera området. Även om dessa
summor icke kunna göra anspråk på att vara fullt tillförlitliga och
överensstämmande med de verkliga, beteckna de dock, att ofantliga mängder virke på detta
sätt gå förlorade. I många trakter av landet är större delen av dessa
virkeskvantiteter på grund av ogynnsamma utdrivningsförhållanden för närvarande
omöjlig att avsätta med ekonomisk fördel och således nästan värdelös, men inom
betydande områden, särskilt i södra delarne av landet, skulle ett noggrannare
tillvaratagande av uppkommande vindfällen och torrskog mycket väl kunna låta
— 279 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
