Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - b. Allmänna principer för avverkningens utförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
b. Allmänna principer för avverkningens utförande.
All rationell avverkning i och för föryngring bör så föras, att
1. den kvarstående skogen ej utsättes för att menligt påverkas av
stormar eller andra klimatiska inflytelser;
2. markens förvildning eller uttorkning i möjligaste mån förebygges
oeh goda betingelser för återväxtens uppkomst och utveckling vidmakthållas
eller skapas; samt
3. kvarstående växtliga träd eller tingskog ej skadas genom ett
oförsik-tigt fällande av de till avverkning bestämda träden.
Ehuru stormskador i våra skogar, tack vare den i regel stenbundna marken
och den under en stor del av året förefintliga tjälen, icke äro så allmänna som
i sydligare trakter, måste man dock vid den rationella skogsskötseln söka
före-bygga, att kvarvarande bestånd skadas av stormar, vare sig därigenom att
träden deformeras, kullkastas, avbräckas och rotryckas, eller därigenom att
strö-täcket bortsopas, så att marken utsättes för uttorkning och förvildning. Detta
mål kan vinnas genom att föra huggningen mot den riktning, varifrån de
starkaste och mest ihållande vindarne kunna förväntas. Hyggestrakten bör ligga i
lä bakom växande stormfast skog. Detta är framförallt av vikt i fråga om
avverkningsmetoder, där större kala eller med fröträd beställda hyggen
upptagas.
Vid avverkningens planerande måste man därför göra sig väl reda för, fran
vilket håll stormfara kan uppstå. De lokala förhållandena spela härvid en viktig
roll. Ju större sträckningar av skogen vetta mot öppna slätter eller sjöar, ju
mer kuperad terrängen är och ju mer skogen är genomkorsad av kala mossar,
myrar och vattendrag, dess mera komplicerad blir frågan om avverkningens
rätta förläggande till förekommande av stormskador. Man måste då taga hänsyn
till icke allenast de för trakten i sin helhet utmärkande vindriktningarna, utan
även till de avvikelser från dessa, som framkallas genom förberörda växlingar i
terrängen.
Beträffande vindförhållandena i det inre av vårt land, speciellt med hänsyn
till frekvensen av starka vindar och dessas riktning, hava vi tyvärr ingen
utarbetad statistik. I stort sett torde kunna sägas, att de västliga vindarne, med
dragning än frän norr än från söder, äro de hos oss förhärskande, i synnerhet
under våren och försommaren, och då en starkare vind blir dess mera farlig för
skogen ju mera uppblött marken är av snösmältning eller stark nederbörd och
ju mer trädkronornas tyngd ökats genom vidlådande fuktighet, hava vindar
från dessa riktningar ofta visat sig ödesdigra. Men även nordostliga eller rent
nordliga vindar kunna blåsa med stor våldsamhet, och då de ofta äro
snöförande, så att trädkronorna bliva starkt belastade, eller köldförande, så att
förefintlig snö fryser fast i trädkronorna under det att samtidigt virket blir sprödare,
hava de ej sällan framkallat förödelse i våra skogar. Om man således redan
beträffande den huvudriktning, varifrån de skadligaste vindarne pläga komma,
svävar i ovisshet, så ökas denna ännu mer därigenom, att de lokala terräng-
— 286 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
