Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 1. Trakthuggning med kalavverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
mellan det gamla beståndets avverkning intill dess det nya plantbeståndet slutit
sig, ligger marken till stor del blottad för solens och vindarnes inflytande,
varigenom humuslagret undergår ogynnsamma förändringar och varjehanda
ogräsväxter infinna sig, som utsuga marken, öka frostfaran och genom tryck eller
näringskonkurrens skada plantorna. Dessa olägenheter bliva av så mycket större
betydelse ju längre det dröjer innan återväxt infinner sig eller anskaffas. De
späda plantorna äro dessutom under sin första utvecklingstid utan skydd och
lida därför ej sällan av torka eller frost. Försvagade härav falla de lättare offer
för svamp- och insektangrepp. I ett senare utvecklingsskede kunna de tätt
slutna ungskogarne, som låta snön samla sig pä sitt nästan plana krontak, lätt
nedbrytas av snötrycket. Samma täta slutenhet vållar även, att de särskilda
ungträdens rotsystem när ringa utveckling, varigenom motståndskraften mot
stormarne förminskas.
Men dessa olägenheter härleda sig merendels till väsentlig del från gjorda
missgrepp med hänsyn till hyggenas förläggning och storlek eller från
underlåtenhet att begagna sig av de skyddsmedel, som stå till buds gentemot den
ena eller andra kalamiteten. I många fall kunde de således hava förebyggts
eller åtminstone nedbringats till mindre omfattande dimensioner. Att aterväxtens
anskaffande genom kultur och dess skyddande mot förenämnda eller andra
skadegörelser ej sällan drager stora kostnader är obestridligt.
Såsom svaga sidor hos skogsbrukssättet framhålles vidare, att det endast
under relativt länga omloppstider förmår frambringa virke av grövre dimensioner,
att vid slutavverkningen i full tillväxt varande träd ofta måste skördas samtidigt
med sådana, vars tillväxt är i nedgående eller upphört, samt att sistnämnda
trädklasser å andra sidan ofta måste överhållas onödigt länge, varigenom i båda
fallen tillväxtförluster uppstå.
Den förstnämnda olägenheten kan emellertid undanröjas dels genom kraftiga
gallringar och ljushuggningar, varigenom diametertillväxten sporras, dels genom
överhållande av välformade, tillväxtkraftiga träd i beståndskanter, längs vägar
och invid impedimenter, där deras borttagande i framtiden kan ske utan förfång
för den kringväxande ungskogen.
Mera berättigad är anmärkningen beträffande uppkommande tillväxtförluster.
Om åldersklassernas fördelning är mycket ojämn, så att överskott finnes inom
en viss klass, under det att brist råder inom andra, kunna vid ett envist
fasthållande av äldre skogsindelningsprinciper för skogsbrukssättet i fråga
tillväxtförluster uppstå dels så, att vid överskott av medelålders skog avdelningar av
denna åldersklass komma för tidigt till avverkning, dels så, att vid överskott på
äldre skog någon del av denna kommer att överhållas längre än vad som med
dess nedsatta tillväxtförmåga vore ekonomiskt riktigt. Detsamma blir
förhållandet, om bestånden uppkommit ojämnt och äro av olikåldrig typ. Om man
utgår ifrån, att en något så när lika stor årlig virkesavkastning skall tagas ur
skogen, kunna med förenämnda åldersklassfördelning vid detta, liksom vid varje
annat skogsbrukssätt, tillväxtförluster ej undvikas, men medgives växling i
årsavkastningens storlek, torde man, där ej endera av åldersklasserna är alldeles
dominerande, även vid trakthuggningen kunna genom väl avpassade berednings-
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
