Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 3. Traktblädning eller luckhuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRAKTBLÄDNING ELLER LUCKHUGGNING.
det tidsrum, efter vilket man anser avverkningen böra återkomma till samma
ställe. Detta återigen beror av åtskilliga förhållanden, men i första rummet på
den å förut upptagna luckan uppkomna återväxtens fordran på ökad ljustillförsel.
Även ljusbehövande trädslags plantor kunna under de första ären nöja sig med
diffust ljus och en jämförelsevis kortvarig direkt solbelysning, men ju mer
ljus-behövande trädslaget är. dess förr kräva plantorna för sin normala utveckling en
rikare ljustillgång. Plantornas fordringar på ökning i ljustillförseln äro även
beroende av markens och lägets beskaffenhet, och göra sig därför mera gällande
på mager än på god jordmän, mera i nordliga sluttningar än i sydliga o. s. v.
Huggningarne måste säledes återkomma till samma trakt med kortare
mellanrum där plantorna pä grund av någon av förenämnda anledningar fordra mera
ljus, än där plantornas ljusbehov är mindre. Givet är, att ju större man frän
början gjort luckan, desto längre kan man dröja med dess utvidgning. Även
de tidsintervaller, varmed fröåren inträffa, kunna äga ett visst inflytande på
bestämmande av hyggesomdrevet, i det att oftare inträffande fröår göra ett tidigare
återkommande med huggningarne önskvärt. I stort sett kan sägas, att under
vanliga förhållanden ljusbehövande trädslag fordra ett 5—6-årigt,
skuggfördra-gande trädslag ett 10—12-årigt hyggesomdrev. I förstnämnda fall skulle således
avverkningstrakten indelas i 5—6, i senare fall 10—12 avdelningar, inom vilka
i tur och ordning det för året bestämda virkesbeloppet uttages. Man
vinner genom en sådan anordning en lättare översikt av och större reda i
avverkningen, än om denna skulle ske utan bestämd plan över hela
hyggestrakten.
Vid dessa återkommande huggningar utvidgas genom kanthuggning de
luckor, där uppkommen återväxt fordrar mera ljus eller där man vill öka
förutsättningarne för alstrande av ny återväxt i anslutning till den redan förefintliga.
De första kanthuggningarne böra helst ske såsom en ljushuggning av beståndet
närmast luckan. Därvid uttagas då de oväxtliga och missformade träden, och
endast sådana kvarlämnas, som förväntas kunna väsentligen öka sin tillväxt
genom några års friställning och dessutom äro lämpliga till fröproduktion.
Kanthuggningen kan emellertid även ske genom borttagande av alla träd på en viss
zon kring luckan. I vilket fall som helst bör kanthuggningen ske med hänsyn
till återväxtens utveckling och fördelning å luckan.
Plantbeståndet är nämligen i regel varken lika utvecklat eller lika fördelat
över hela luckan. Detta beror av att betingelserna för såväl fröets groning
som plantornas vidare utveckling äro rätt olika på olika delar av luckan. Mest
solbelyst är den norra hälften av luckan, och mottager särskilt den östliga delen
av norra sidan mera både ljus och värme än övriga delar av luckan, varvid
särskilt bör beaktas den från norra skogskanten reflekterade solstrålningen. Vid
längre torkperioder och ä lätt uttorkande jordmån kunna de å denna sida av
luckan uppkommande plantorna lida starkt av torka. Detta motverkas dock i
avsevärd mån därav, att den nederbörd, som åtföljer de under vår och
försommar merendels rådande sydvästliga vindarne, mera direkt träffar den nordöstra
kanten av luckan än övriga delar av denna. Man ser därför ofta, att plantorna
äro både talrikare och bättre utvecklade något nordost om luckans centrum. Ä
— 315 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
