Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 4. Ren blädning eller plockhuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
röster höja sig mot detta skogsbrukssätt just på grund av svårigheten att tillgodose
återväxtens ljusbehov. En fransk skogsman bekände nyligen:1 »Att inom varje del av
ett granbestånd vidhålla en fullständig olikåldrighet och åstadkomma en jämn
föryngring på alla punkter är för mig ett olösligt problem i Savoyens alptrakter utom
möjligen inom bestånd, belägna å starkt solbelysta sluttningar.»
Beträffande den mycket omstridda frågan om blädningsskogens
avkastningsförmåga i förhållande till de mera likåldriga beståndstyperna, äro vi av den
tro, att den olikåldriga typen icke i vårt land kan lämna samma avkastning som
den likåldriga. Redan under traktblädningen hava vi uttalat denna åsikt. Bland
de många uttalanden, som gå i samma riktning, tillåta vi oss här anföra ett
bland de nyaste. Professor K. Fricke, direktör för Forstakademien i Münden,
säger härom:2
»På de flesta ståndorter kan återväxtens uppkomst och goda utveckling i
bläd-ningsskogen vinnas endast när de äldre trädens antal är så ringa, att de yngre
plantorna komma att stå på någorlunda stora, fria platser och på tillräckligt avstånd från
kraftigare, storkroniga träd. Även på god jord är konkurrensen från de äldre
åldersklasserna ogynnsam för de yngre, så att även här en tillfredsställande återväxt är att
påräkna blott om förrådet av äldre stammar är måttligt. Blädningsskogens
virkesförråd pr hektar måste belöpa sig till vida mindre än hälften av förrådet i ett normalt
slutet äldre likåldrigt bestånd på samma ståndort, om alla åldersklasser skola få ett
för en god utveckling erforderligt växtutrymme på den åt dem normalt tillkommande
beståndsytan. Ett sådant blädningsbestånd ger intryck av ett luckigt, olikåldrigt äldre
bestånd med olikåldrig underväxt. Dylika bestånd pläga hava en ringare massa- och
värdetillväxt än de normalt slutna likåldriga bestånden av omloppstidens ålder.» Efter
en längre motivering tillägger han vidare: »För de allmänt tillämpade omloppstiderna
måste antagas såsom regel, att massa- och värdetillväxten i den typiska blädningsskogen
är mindre än i den likåldriga skogen. När i litteraturen då och då framkomma
uppgifter, enligt vilka tillväxten i blädningsskogen skulle vara större än i den likåldriga,
så är det antagligt, att antingen sorgfälliga tillväxtundersökningar på fullt jämförbara
försöksobjekt icke företagits, eller att den undersökta blädningsskogen haft ett
överskott på äldre stamklasser, vilket icke låter förena sig med erhållande av normal
återväxt.»
Då man framhåller såsom en fördel hos blädningsskogen, att denna förmår
alstra ett vida bättre virke än det som utbildas i det likåldriga beståndet, så är
detta något som tål vid att i hög grad modifieras och kan framförallt gälla
endast barrskogen. Sant är att barrträdsvirke, som alstras i kulturskogen å
drivande jordmän och där plantorna från början fått stort växtutrymme,
utmärker sig för mycket breda årsringar i ungdomsåren och därför får en något lösare
kärnved samt företer grövre kvistar. Men hos virke, som härstammar från i
lämpligt förband uppdragna bestånd eller från goda likåldriga självsådder från
trakthyggen med fröträd, är detta icke fallet. Genom väl förda gallringar och
ljushuggningar kan man leda beståndsutvecklingen så, att årsringens bredd blir
mycket jämnt avtagande ända till trädets avverkningstid. I blädningsskogen får
plantan ett minimum av ljus och växer därför ytterst långsamt. Detta tillstånd
kan räcka i 20—30, ja ofta ännu flera år, varefter plantan eller ungträdet meren-
1 Berton, L’épicéa dans nos futaies jardinées, Revue des Eaux et des Förets 1911, sid. 235.
2 Plenterbetrieb und Hochwaldbetrieb, Zeitschr. f. Först- und Jagdwesen 1911 sid. 743.
— 326 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
