Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 6. Timmerblädning - B. Skottskogsskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOTTSKOGSSKÖTSEL.
utsikt om gott resultat kunna överhållas, bliva kvarstående i ungskogen, som
själv ej är likåldrig.
De delar av skogen, som ej hemfalla åt någondera av förutnämnda
avverkningar, underkastas berednings- eller rensningshuggning, samt i den mån
avsättningsförhållandena det medgiva, hjälpgallring.
A de trakter, där virket av smärre träd eller sådana med risiga och
vanvuxna stammar’ ej kan avsättas, måste de, för att icke genom sin beskuggning
hämma återväxtens uppkomst och utveckling, i alla fall nedhuggas eller
ringbarkas vid föryngringshuggningarne. Detta medför visserligen en del kostnader,
men man är skyldig underkasta sig dessa för att i möjligaste mån betrygga
skogens framtid. De sålunda kullfällda träden skydda i början marken mot
uttorkning, och sedan barren avfallit, hindrar grenverket snön att nedpressa de
unga plantor, som uppskjuta mellan grenarne, utan att dock genom alltför
stark beskuggning äventyra deras tillväxt. De ringbarkade träden dö inom
kort och fälla sina barr, samt kunna sålunda ej utöva något vidare skadligt
inflytande på återväxten genom beskuggning. En viss fara för insektangrepp kan
dock uppstå.
Ännu saknar man tillräcklig erfarenhet för att draga några bestämda
slutledningar om den sålunda modifierade timmerblädningens förmåga att tillgodose
fordringarne på erhållande av en livskraftig återväxt. Till sina principer har
den dock betydande företräden framför den äldre formen för timmerblädningen,
där snart sagt ingen hänsyn kunde tagas till återväxtens befrämjande. Där
tillgång finnes pä fröbar skog och där markens förvildning, vare sig den
framkallats genom försumpning eller alltför hårda skogseldar, ej fortskridit alltför
långt, där torde de nya föryngringsprinciperna erbjuda ljusare utsikter för
skogens återväxt. Tyvärr finnas i de norrländska skogsvidderna stora områden,
där förenämnda villkor för skogens föryngring genom enbart huggningar icke
uppfyllas eller där av antydda anledningar återväxt alltjämt uteblir. Att där
blott lägga armarne i kors och uppgiva kampen mot de vidriga
naturförhållandena kan icke försvaras, utan gäller det att med outtröttlig energi och med
vetenskapens alla hjälpmedel söka utröna orsakerna till återväxtens felslående
och oförtrutet arbeta på att få till stånd bättre föryngringsvillkor, skulle det än
ske med konstlade medel.
B. Skottskogsskötsel.
Skottskogsskötseln grundar sig på vissa trädslags förmåga att från
stamdelar eller rötter utslå skott, vilka hastigt kunna utveckla sig till användbara
virkessortiment.
Barrträden sakna med få undantag denna förmåga, och skottskogsskötsel
kan därför icke hos oss tillämpas å dessa trädslag. Lövträden äga den däremot
alla, ehuru i mer eller mindre utpräglad grad. Ju större skottbildningsförmåga
ett trädslag äger, desto bättre lämpar det sig givetvis för ifrågavarande skogs-
— 333 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
