Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - B. Skottskogsskötsel - 1. Lågskogsskötsel - b. Lågskogsskötsel för vinnande av korgvidjor, tunnband m. fl. mindre sortiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
b. Lågskogsskötsel för vinnande av korgvidjor, tunnband m. fi.
mindre sortiment.
Till dessa ändamål lämpa sig framförallt vissa pilarter, och den efterföljande
framställningen1 i detta kapitel hänför sig uteslutande till uppdragande av dylika för
våra förhållanden lämpliga arter.
Pilodling för vinnande av flätvidjor är en i vårt land hittills alltför mycket
förbisedd form av skogsskötsel. Visserligen kan den ingalunda komma att hänföras till
det i stort bedrivna skogsbruket, men lämpar sig så mycket bättre för åstadkommande
av en ingalunda föraktlig biinkomst inom lanthushållningen. Efterfrågan på korgviden
är inom landet ganska stor, och vi importera årligen ansenliga kvantiteter av denna
vara. Ej heller saknas i vårt land lokaler, där sådan odling med fördel skulle kunna
bedrivas. I vår tid, då »egna hems»-frågan står på dagordningen, torde denna
hushållsgren förtjäna att särskilt beaktas, i synnerhet som den väl låter förena sig med
en vacker hemslöjd — korgflätningen. Emellertid är det, åtminstone enligt vad hittills
vunnen erfarenhet lärt, endast i södra och mellersta delarne av landet, som pilodling
med fördel kan bedrivas. Det kalla klimatet längre norrut synes inverka menligt på
såväl vidjornas beskaffenhet som utbytets storlek, men några ingående undersökningar
i dessa hänseenden föreligga icke, och möjligt är ju att man i framtiden kan utfinna
pilarter, som även i Norrlands karga klimat kunna uppfylla fordringarne på ett gott
flätmaterial.
Ehuru de skilda pilarternas anspråk på växtplatsen äro ganska olika, äga de
dock det gemensamt, att de föredraga ett något fuktigt läge framför ett torrt sådant.
Vattensjuk mark tilltalar dem dock nästan lika litet som den alltför torra. De för
här i fråga varande ändamål lämpliga arterna hava i övrigt rätt stora fordringar på
markens bördighet och trivas bäst på kraftig, myllrik jord, som dock ej får vara
alltför starkt lerhaltig. Men de flesta arterna gå även väl till på frisk, något
myll-blandad sandjord. Synnerligen goda växtplatser erbjuda de längs våra sjöar och
vattendrag ofta förekommande lätta sandjordmåner, vilka tidvis översvämmas och
därigenom överslammats med ett humusrikt ytlager. Dylika marker uppstå ej sällan
vid sjösänkningar eller andra vattenavledningsföretag, och kunna väl användas till
pilodling, även om torrläggningen är så ofullständig, att odling av åkerbruksväxter är
riskabel. Genom användning av rabattkulturer kan man nämligen där uppnå fullgoda
resultat med korgviden. Så torde även vara fallet med en del humusrika, men sura
och starkt järnhaltiga ängsmarker, där gräset, om än rikligt, dock är av dålig
beskaffenhet (t. ex. starrängar.) Å mager sandjord liksom ock å den rena torvjorden trivas
däremot endast ett fåtal pilarter. Dock kan med lämplig behandling av jorden även
här erhållas ganska gott utbyte av pilodlingen, om blott lämpliga arter väljas.
Särskilt bör framhållas, att försök, gjorda av Sv. Al osskulturföreningen* hava ådagalagt
att t. o. m. å vitmossar odling av vissa pilarter kan lyckas ganska väl.
Frostlivita lägen böra alltid undvikas vid val av platsen för en pilodling. Såväl
sena vårfroster som tidiga höstfroster kunna nämligen anställa avsevärd skada på skotten.
Även ett för vindarne exponerat läge är ofördelaktigt, emedan skotten lätt lös- eller
avbräckas genom starkare vindar.
Vid valet av de pilarter, som i varje särskilt fall böra uppdragas, har man att taga
hänsyn till: i) deras lämplighet för den jordmån, som står till buds; 2) deras här-
1 Huvudsakligen efter J. A. Krahe, »Korbweidenkultur», Aachen 1897.
2 Sv. Mosskulturföreningens tidskr. 1905 sid. 353 och 1907 sid. 31.
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
