- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
356

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - IV. Hagmarksskötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allmän del.

bör finnas ett starkt utglesnat bestånd av 41—60-äriga träd, under vilka gräset
har fullt tillräckligt ljus för att kunna fritt utveckla sig. (Se fig. 121.)
Skogsbeståndet i hagmarken skulle sålunda behandlas efter en 60-årig omloppstid och
huggningarne föras efter traktblädningsprinciperna.

Den sålunda förordade indelningen av hagmarken i genom hägnad skilda
områden har även den fördelen med sig, att beteskreaturen sedan gräset blir
avbetat eller nedtrampat i den ena avdelningen kunna förflyttas till en annan
och hållas där, till dess nytt gräs hunnit utväxa i den förut avbetade, då de
återföras dit, och så vidare växelvis.

De förenämnda mera karga och
steniga backarne böra upplåtas åt
barrskogen, som behandlas efter en längre
omloppstid och lämpligen efter de rena
bläd-ningsprinciperna. I dylika backar infinner
sig ofta asp i alltför riklig mängd, i
synnerhet om man underlåter att ringbarka
gamla aspar några år fore avverkningen.
Det uppkommande rotuppslaget tuktas
visserligen hårt av beteskreaturen, men
ändock uppstär vanligen ett tätt aspsly,
särskilt i kanterna av backarne. Bäst är
då att låta det ostört utveckla sig till
15—20 års ålder, da det gallras tämligen
härt, varvid lövet av de fällda ungträden
lämpligen kan användas till foder. Efter
gallringen infinner sig granen, som
sedermera bör givas erforderligt ljus genom
fortsatta gallringar.

Skulle inom själva grässlätterna
förekomma små kullar eller stenbundna
partier med god jordmän, kan där med
fördel uppdragas ädlare lövträd säsom ek,
ask, alm eller lönn, enstaka eller gruppvis. Kreaturen kunna här finna skydd
mot oväder, träden lämna vid mogen ålder värdefullt gagnvirke, och de spridda
fristående träden eller grupperna förläna landskapet en tilltalande prägel.
Dylika träd måste under uppväxttiden noga skyddas mot kreaturens åverkan genom
kring dem nedslagna starka pålar, vilka omviras med järntråd eller stängselnät.

Mångenstädes torde även med fördel fruktträd kunna planteras i
hagmar-kerna.

Avverkningarne inom hagmarken böra överallt, där löv användes till foder,
ske vid den årstid, då lövet för sådant ändamål har sitt största näringsvärde,
d. v. s. i mitten till slutet av juli. Härigenom kan det för träden sä
vanställande och fördärvbringande hamlandet undvikas.

Mångenstädes där enbusken av naturen får en pyramidformig växt kan det
vara av fördel att uppkvista de mest rakvuxna exemplaren i stället för att all-

— 356 —.

O. Granström foto.
121. God hagmarkstyp med c:a 70-årig björk.
Sperlingsholm, Halland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free