Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - b. Flygsandsfältens behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flygsandsfältens behandling.
inom regeringskretsarne vunnit erfarenhet om, att »furuträd» växte ä flygsanden, »dock
endast under villkor att de ställen, där furufrö utsåddes, förut inhägnats med en tät
och väl vidmakthållen gärdesgård». Långt dessförinnan hade emellertid å
flygsandsfälten inom Kristianstads län skog uppdragits av allmogen, såsom kan framgå av Linné’s
uttalanden i hans »Skånska resa», utgiven 1751. Han omnämner bland annat, att
»öster om Vidskövle fanns en lund av tall, som fordna verlden lärer planterat att
därmed dämpa sanden». Han lämnar även en beskrivning på tillvägagångssättet vid
dämpandet av flygsanden förmedels uppsatta, täta gärdesgårdar och sådd av margräs (Arundo)
och sandhavre (Ely mus), åtgärder, som ännu i dag finna användning såsom förarbeten
till skogskulturerna.
Numera äro flertalet av våra större flygsandsfält bundna av skog, men
åtskilliga områden finnas, där fortfarande åtgärder behövas för att hindra
uppkomsten av nya flygsandsbildningar.
O. Granström foto.
128. Flygsandsdyner vid Hallands kust.
Även sedan sanden en gång bundits, kan den nämligen åter ganska lätt
komma i rörelse och »vandrande» dyner uppstä, vilka på sin väg framät uppsluka
allt som kommer i deras väg. Talande exempel härpå kunna hämtas från Gotska
Sandön, Fårön m. fl. delvis skogklädda flygsandsfält. En vandrande dyn kan
uppkomma ur en redan genom den vanliga sandvegetationen av Elymus,
Ammo-phila, Carex arenaria, Salix repens m. fl. växter bunden dyn därigenom, att
vegetationen av någon anledning torkar bort eller ej förmår binda sanden på
någon fläck. Vinden borrar här ett i början ganska litet, sedermera sig snabbt
vidgande »hål», varifrån sanden blåser över kammen på huvuddynen.
Vegetationen i hålets kanter torkar efter hand, och allt större sandmassor bli lösa.
Dessa vandrande dyner hava en mot vindsidan svagt men på läsidan brant
stupande sluttning och röra sig med vinden på det sätt, att sanden yr över
kammen och lägger sig på läsidan. Hastigheten av denna vandring har uppmätts
— 365 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
