Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - b. Flygsandsfältens behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmän del.
cm. djupa plantgropar eller med kilspade. De erforderliga plantorna kunna
antingen uppdragas i särskilda plantskolor, eller också kan man helt enkelt
upprycka dem å ställen, där de stå tätt och frodigt.1 För att förebygga sandflykt
å de ställen, där uppryckningen sker, bör man akta sig för att taga rent. utan
lämna kvar tillräckligt med stånd. Vid uppryckningen följer alltid ett stycke
av rotstocken med plantan. Dessa rotstockar avskäras så att 3—4 tum därav
kvarsitta vid plantan, som så är färdig att utsättas. Planteringen sker i
radförband med omkring 40 cm. mellan raderna och 20 cm. mellan varje
plant-knippe i raden. A jämnare mark kan plantförbandet ökas till omkr. 60x30
cm., men å brantare dyner bör det hållas tätt. Plantraderna upptagas vinkelrätt
mot den rådande vindriktningen och med början vid dynens fot, så att man
med planteringen skrider uppåt å dynens vindsida. Planteringen utföres helst
Neg. i Skogsinst:s ägo.
131. Plantering av bergtall och vanlig tall nära havsbandet å Ängelholms flygsandsfält. Den vanliga
tallen torkat i stor utsträckning.
tidigt pä våren, dä sanden ännu är sä fuktig, att planteringshålen ej genast rasa
igen. Vanligen bindes sanden ej tillräckligt genom denna plantering, utan får
man ytterligare kvarhålla den genom påläggande av något lämpligt täckmaterial.
Härtill lämpar sig väl ljung, som nästan alltid förekommer på eller i närheten
av flygsandsfälten. Även havstång kan användas såsom täckningsmaterial. Den
bibehåller väl fuktigheten och verkar i hög grad gödande på den magra
jordmånen. A Böda kronopark har detta täckmaterial med framgång använts, liksom
också täckning med friskt tallris. I Jutland har man på sina ställen påfört lera
eller märgel, vilket givetvis blir dyrt men har god verkan. Ljungen antingen
uppryckes med händerna eller avslås med starka bredbladiga liar samt
upplägges i högar, vilka bäras ut på fältet. Här utbredes den mellan de planterade
sandrör-raderna och fasttryckes vid marken genom påläggning av något sand.
1 E. WARMING, Dansk plantevækst, 2. Klitterne. Köpenhamn 1907.
- 368 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
