Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - b. Flygsandsfältens behandling - c. Kustskogsmarkernas skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kustskogsmarkernas skötsel.
mer genom självsådd från de glesa tallarne, men vilken nu ofta går förlorad på
grund av havsvindarnes utpinande verkningar. Genom kraftiga gallringar i
däl-dernas unga björkbestånd bör även uppkomsten av barrskog inom dessa
befordras, varvid mången gång en inplantering av vitgran eller silvergran kan vara
fullt på sin plats.
c. Kustskogsmarkernas skötsel.
Förutom de i det föregående omnämnda flygsandsfälten finnas inom våra
kusttrakter stora områden, som i hög grad lida av havsvindarnes ogynnsamma
inverkningar på vegetationen, verkningar som bli dess mer ödesdigra ju kargare
och sterilare marken i och för sig är. Exempel på dylika områden givas i rikt
mått såväl i Halland och Bohuslän på västkusten som på Oland och Gottland
vid Östersjön. Jämte dessa för havsvindarne direkt utsatta områden finnas stora
trakter med nu kala marker, där svårigheterna att fa fram skog äro ungefär
desamma som i de förstnämnda, men där skogskulturerna kunna motiveras
mindre genom en strävan efter skydd mot vindarne än genom önskvärdheten av
att förvandla den nu nästan alldeles improduktiva marken till skogbärande och
därmed avkastningsgivande. Till dessa kunna vi räkna de något längre inåt
landet belägna men ändock företrädesvis i våra kustlandskap befintliga
ljunghedarne. Ehuru uppdragande av skog å dessa kanske icke direkt kan hänföras
till skyddsskogsskötsel, hava vi dock ansett oss kunna avhandla dem under
denna rubrik, då åstadkommande av vindskydd även i fråga om dessa marker
är en för beståndsutvecklingen viktig angelägenhet.
Skogsodlingar, avsedda att tjäna båda här ovan nämnda syften, hava sedan
länge i stor utsträckning ägt rum i våra kustlandskap och bedrivas numera
med ökad planmässighet under ledning av de i resp. län arbetande
skogsvårdsstyrelserna.
Med avseende å beskaffenheten av de områden, där uppdragande av
skogsbestånd till skydd mot havsvindarne är särskilt önskvärt, skulle man i anslutning
till vad ovan anförts kunna särskilja: ljunghedar, hällmarker och skärgårdarnes
klippformationer.
Ljunghedar.
Ehuru kala ljungbeväxta områden kunna förekomma snart sagt i alla delar
av vårt land, är det dock endast i våra sydvästra landskap som dylika
ljungmarker nå den utsträckning, att de kunna få namn av ljunghedar. Allmännast
Och mest utbredda förekomma de i Bohus, Älvsborgs, Hallands och sydvästra
delarne av Kronobergs län, men återfinnas även på spridda ställen i Skaraborgs
och nordliga delarne av Kristianstads län.
Angående de omständigheter, som föranlett till ljunghedarnes uppkomst,
— 373 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
