Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - c. Kustskogsmarkernas skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
k listskogsmarkernas skötsel.
att få fram ett sådant skyddsbestånd torde vara att uppsöka större sprickor eller
fläckar med något djupare jord och där utsätta plantor av härdiga trädslag,
från vilka genom självsådd möjligen i framtiden ytterligare återväxt kan
uppkomma. Bland lövträden torde oxeln härtill vara lämplig, då den visat sig
kunna växa ganska bra å hällområdena och dessutom icke är ömtålig för
vindexposition. Bland barrträden kunna bergtall. österrikisk tall och vitgran förutom
vanlig tall vara att tänka på. Förekommer redan en trädvegetation, bör avverk-
140. Grangrupp uppkommen genom att grenarne utmed marken utvecklat upprätta
stamlika grenar. Fole s:n. Gottland.
Efter H. Hesselman.
ningen bedrivas med stor urskiljning och alla möjligheter till framkallande av
naturlig återväxt utnyttjas.
Vittringsjorden består till stor del av skarpkantiga kalkstensstycken, som
genom frost och vatten lösbrutits ur hällen. Mellan dessa förekommer en
merendels mycket kalk- och humusrik finjord. Om dräneringsförhållandena äro
någorlunda goda och jordtäcket ej är alltför tunt, finnas ganska goda
betingelser för skogsväxt. Rätt vackra tallbestånd förekomma också å sådan jord. Där
de lösa jordlagren äro tunna, d. v. s. blott 12—15 cm., blir skogen även här
kortvuxen och risig samt bildar glesa, ojämna bestånd, där tätare grupper antyda
- 383 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
