Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
[-Plant-procent-]
{+Plant-
procent+}
Säng S. Ingen påförd betäckning, men sängen skyddad av spjälram tills plantorna uppkommit 39 %
y 6. SåddrandeA täckt av rent grus.........................17 %
»5. > » » finsiktad sandmylla.....................27 %
»7. i » » sågspån jämte spjälgaller..................53 %
Är 1908 förnyades liknande försök, men ledsamt nog var fröet förut ej
analyserat :
Fröränderna 3,5 cm. breda, 2 cm. djupa, upptagna med trampbräde. 300 frön
pr meter.
Säng X avd. x och 3. Myllad från kanten, täckt med granris . . 44 %
» 2 » 2 » 4. » s> » ej» » » ..35^
> XII » i. Ingen annan betäckning än spjälgaller......65 ^
2 » » 2. Täckt med sågspån..............57 %
2 2 » 3. » s> ströavfall (myrstack).........44 %
» s> » 4. » s grönmossa blandad med vitmossa ... 25 %
Då det syntes egendomligt, att år 1907 täckning med finsiktad sandmvlla givit
betydligt sämre resultat än täckning med sågspån, gjordes 1908 ett särskilt försök
härmed, och visade sig med samma djup på fröranden som 1907, näml. 1 cm., att
betäckning av sållad finjord gav en plantprocent av i medeltal 27,7, sågspån 40,.. De
båda årens försök med hänsyn till dessa två täckmaterial visa således, att i medeltal
vid samma djup hos såddranden sågspån givit 46,7 % sållad finjord 27,3 %. Under
år 1910 gjorda försök gåvo dock ett sämre resultat för sågspånen, men berodde detta
på att småfåglarne lärt sig uppkrafsa fröet i de ljusa sågspånsränderna.
Medelplantprocenten för samtliga vid Bjurfors under åren 1907 och 1908
gjorda försök med tallfrö visar för 1907 47 «/0, för 1908 37 d. v. s. av 100
utsådda frön fanns pä hösten resp. år 1907 47 plantor, 1908 37 plantor. Dä
det 1907 använda fröet hade en analyserad grobarhet av 90 hade säledes
faktiskt 50 o/0 av det grobara fröet i plantskolan givit upphov till
utvecklingsbara plantor. Även under andra år gjorda försök hava givit liknande resultat.
Exempelvis gåvo 8 försöksrutor 1910 med frö av 90 % grobarhet, täckta med
jord och granris följande plantprocenter: 44, 47, 38, 39, 47, 41, 37 och 35 eller
i medeltal 41 % våren 1911. Jag tror, att man kommer sanningen ganska nära,
om man säger, att i stort medeltal hälften av de grobara fröna i plantskolan
ger upphov till utvecklingsbara plantor. Tallfrö av 80 analyserad grobarhet
skulle således av 100 frön giva 40 plantor. Önskar man omkr. 120 enåriga
plantor pr meter, skulle man utså 300 frön pr meter, vilket för mellansvenskt
frö motsvarar ungefär 1,23—/.jo1 hektogram pr 100 längdmeter såddrand.
Använder man efter plantskolejorden avpassat täckmaterial av väl avvägd
tjocklek och frösängarna på lämpligt sätt skyddas mot fröätande fåglar m. m.,
kan, såsom förestående försök torde hava ådagalagt och förut på åtskilliga håll
gjord erfarenhet lärt, groningsprocenten höjas ganska väsentligt. Detta kan även
framgä av de av G. SCHOTTE gjorda undersökningarne ang. tallfröets beskaffen-
1 Enligt Schotte’s undersökn. av 1903—1904 års frö var medelvikten för 1,000 frökorn av frö från
landet söder 0111 Dalälven 4,133 gr.
— 444 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
