Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
stammens längd men minskar rotens längd och vikt. Vid lika tjocklek hos
täckmaterialet och samma planttäthet giver i övrigt ett näringsrikare täckmaterial något
tyngre plantor än ett näringsfattigare. Ihågkommas bör dock alltid, att då det gäller
enåriga plantor fröets beskaffenhet, framförallt dess vikt, spelar en stor roll för plantans
mer eller mindre kraftiga utveckling.
Vid uppdragande av tallplantor är det icke allenast av betydelse att få reda på,,
huru många plantor som kunna förväntas uppkomma efter en viss kvantitet frö, utsått
och täckt på olika sätt, utan även huru många av de uppkomna plantorna kunna
anses vara användbara redan såsom enåriga. För att söka få svar på en sådan fråga
hava vid försöken å Bjurfors plantorna från varje försöksrad sorterats i tre klasser:
a = goda, d. v. s. användbara till direkt utsättande i skogsmarken, b = medelgoda,
som helst böra kvarstå ännu ett år i plantsängen eller ännu hellre omskolas före
utsättandet i marken, samt c = svaga och dåliga, vilka helst borde kasseras men möjligen
såsom 2-åriga kunna användas. Procenttalen för dessa klasser ha varit tämligen
växlande vid de olika försöken, och man har knappast kunnat vinna någon bestämd
uppfattning, om olika täckmaterial m. m. härvid spela någon avgörande roll. Tills vidare
meddelas därför endast medeltalen för de 9 under 1908 undersökta försökssängarna,
vilka för enårig tall te sig sålunda:
a = 24 y0, b = 34 <>/0 och c = 42 »/o. För 2-årig gran voro siffrorna: a = 10 «/oy
b = 35 % c = 55^ %.
Härav framgår, att man alltid måste beräkna en högst avsevärd bortgång av
svaga och underhaltiga plantor, framförallt om det gäller plantornas användning såsom
enåriga.
Pä grund av resultaten av förestående försök och i övrigt vunnen erfarenhet
skulle vi för uppdragande av tallplantor i plantskola vilja föreslå:
Endast fullgott frö med god proveniens användes.
Fröet utsås i 2—4 cm. breda såddränder, vilka å mera bindande jord böra
upptagas med hacka eller krattkam, ä mera lös och lucker jord med trampbräde
eller radvält.
Säddrandens djup bör rätta sig efter jordmånen och betäckningsmaterialets
beskaffenhet. Uppdrages randen med hacka eller krattkam och täckes från
sidorna, kan å lätt och porös jord djupet tagas intill 2 cm., å mera bindande
jord i—1,3 cm. I sistnämnda fall kan ett luckert täckmaterial, t. ex. sågspån
eller kolstybb, göra god tjänst för att hindra uppkomsten av en hård skorpa,
som eljes lätt bildas efter starka regn och påföljande torka. Täckning med
sållad finjord bör endast användas å lätt sand- eller grusjord, där såddränderna
upptagits till i—1,5 cm. djup.
Efter sådden täckas sängarne i sin helhet med liggande granris, som
försiktigt borttages dä groddplantorna genombräcka täckmaterialet. Efter risets
borttagande kunna sängarna under de första 8 dagarna skyddas genom
spjäl-ramar, som sedan borttagas, eller, om stark soltorka inträffar, resas på kant pä
södra sidan av sängen.
Omkring 300 frön utsås pr längdmeter, vilket torde motsvara omkring
i,25—i,3o hektogr. frö pr 100 längdmeter såddrand. I plantskolor, där
uppfrys-ning mera allmänt gör sig gällande, ökas frökvantiteten något.
Skulle för mänga plantor uppkommit i säddränderna, bör, om plantorna
skola kvarstå över 2:a växtperioden, en utgallring ske av de svagaste plantorna.
Denna utgallring bör helst ske på försommaren efter första vegetationsåret.
— 446 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
