Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
endast under förutsättning, att de äldre åldersklasserna stå synnerligen glest,
vilket innebär att virkeskapitalet pr ytenhet är mycket ringa. I ännu högre
grad än luckhuggningen befordrar den rena blädningen granens invandring på
tallens bekostnad.
En fråga, som för södra och mellersta Sveriges kulturskogar av tall är av stor
betydelse, är huru förfaras bör med de däri ingående bestånd, som härstamma från
utländskt frö av olämplig proveniens. Enligt av Statens Skogsförsöksanstalt verkställd
utredning1 skulle f. n. finnas minst nä 12,000 hektar mark beväxt med s. k.
»tysktall» av mindrevärdig typ. Sådana bestånd finnas spridda i flertalet landskap, där
skogskultur sedan längre tid tillbaka förekommit, men synas vara talrikast i Bergslagen,
G. Pfeiff foto.
180. Utglesnat tysktallbestånd med underplanterad gran. Sannarp, Halland.
särskilt Närke. Flerstädes hava dylika bestånd redan dött bort eller avverkats och
ersatts med andra, men tillräckligt många återstå för att fängsla skogsmannens
uppmärksamhet. Ehuru i dessa bestånd finnas trädtyper från ganska goda till de sämsta
möjliga, torde dock såsom regel kunna fastslås, att de på grund av sin krokiga växt
och starka grenbildning, sitt lösa virke och sin stora ömtålighet gentemot svamp- och
insektangrepp, frost, snötryck m. m. snarast möjligt böra omföras till växtligare skogstyper.
Ofta underlättas detta därigenom att gran, som såtts samtidigt med tallfröet, ännu finnes
kvar i beståndet såsom mer eller mindre undertryckt eller ock där sedermera anflugit, och
man kan då genom att småningom utglesna tallbeståndet få granen att gå upp och till sist
bilda ett nöjaktigt bestånd. Där så ej är fallet eller där granen ej förekommer i tillräcklig
mängd för att bilda ett nytt bestånd av tillräcklig slutenhet, kan man antingen, om tallen
nått den dimension att den med någon vinst kan tillgodogöras, genast skrida till kalavverk-
1 Se E. Wibeck, Tall och gran av sydlig härkomst i Sverige, Medd. från Statens
Skogsförsöksanstalt h. 9 för år 1912 sid. 108.
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
