Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
av granen och den yvigaste markvegetationen, har här en ofta synnerligen
gynnsam inverkan på tallföryngringen. I skrevorna mellan stenarne, längs
kvarliggande gamla stammar och toppar m. m. förtäres ej förefintlig humus av lågorna,
och de små plantorna finna här god näring, ställvis även ett värdefullt skydd
mot snötrycket, utan att i sin utveckling hindras av den förut skrymmande
markvegetationen. Under sådana förhållanden kan återväxten bliva fullt
tillfredsställande och i tillväxtens snabbhet vida överträffa den å de typiska
sandhedarne. Det ofta samtidigt uppträdande uppslaget av björk eller asp, vilket å
Neg. i Skogsinst:s ägo.
185. Nöjaktig, tallföryngring (c:a 30 år) å bättre sandmo. Rullbo hemskog inom Hamra kronopark.
dessa marker sällan blir så rikligt, att det utövar skada, driver plantorna i höjden
och sörjer för en tämligen god humusbildning. Vackra återväxter av tall ser
man även å gamla svedjefält, och då dessa vanligen förlagts till i och för sig
tämligen goda marker, kunna tallbestånden där nå en utveckling, som i det
närmaste jämställa dem med sydligare ståndorters. Att man även i övrigt
mångenstädes i Norrland påträffar fullt tillfredsställande yngre tallbestånd
förnekas ingalunda (se exempelvis fig. 185), men på grund av de i det föregående
påvisade ogynnsamma föryngringsvillkoren och de allmänt använda
plockhugg-ningarne, som i regel icke tagit tillbörlig hänsyn till äterväxtens betryggande,
— 469 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
