Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gran.
bälte, där granen sålunda tyckes hava ursprungligen saknats, växlar rätt mycket^
och gränsen är oregelbundet buktad. Från praktisk synpunkt är den av mindre
betydelse, i det att granen här liksom inom övriga europeiska områden, där
den saknats såsom vild, blivit införd genom kultur och i allmänhet synes kunna
gå ganska väl till.
Med hänsyn till granens vertikala utbredning kan den sägas vara ganska
stor. I likhet med tallen stiger hon högre upp på bergen ju mera
sydligt ståndorten är belägen. I Schweiz1
går hon vid Engadin (440 40’) ända
upp till 2,100 m. över havets nivå, i
Sydtyrolen till 2,070 m., i Siebenburgen
1,600 m., i Schwarzwald och
Böhmerwald till 1,400—1,500 m., i
Thuringerwald 1,000 m., i Harz och Erzgebirge
till 950 m., i Finland vid Muomoniska
(68 °) till omkr. 400 m., i Norge på
Rejsfjeld (60 °) till 1,000 m., i Namdal
(640 30’) till omkr. 530 m. I vårt
land når granen ungefär samma
höjd-gränser som tallen och går än något
högre än något lägre på fjällsidorna än
denna. Granen synes dock i
fjällgränserna hava något större förmåga att
föryngra sig än tallen, och det
förhällande, att ungskog av gran ej sällan
förekommer i den översta
barrskogsgränsen, under det att sådan av tall i
regel är sällsynt eller saknas, kan giva
stöd åt den mening, att grangränsen
snarare är i framryckande än
tillbakagång. 2
I jämförelse med tallen framvisar
granen en ännu större formrikedom,
framförallt med hänsyn till kottarnes
byggnad och färg, barrens längd och
form samt förgreningens anordning.
Flertalet av dessa från huvudarten
avvikande former torde vara av mera rent botaniskt intresse än av praktisk
betydelse för hushållningen med våra granskogar. Emellertid är det ej alldeles
uteslutet, att någon av de olika förgreningstyper, vilka kunna särskiljas i våra
granbestånd, skulle kunna besitta vissa företräden framför de andra, och att
man således genom gynnande av en sådan typ skulle kunna i någon män påverka
Ur St. Skogsförsöksanst:s saml. N. Sylvén foto.
188. Grenar av ren kamgran (överst),
oregelbunden kamgran (mellerst) och bandgran
(nederst).
1 Enl. R. Hess, Eigenschaften und das forstl. Verhalten der wichtigeren in Deutschland
vor-kommenden Holzarten, Berlin 1905.
2 Se A. Nilsson, Tidskr. för Skogshush. 1897, sid. 142.
— 473 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
