Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
Även om man måste antaga, att de angivna förbrukningsmängderna av de
särskilda näringsämnena ingalunda äro konstanta och ej direkt kunna gälla för
våra marker, då de utan tvivel måste förutsättas variera för olika ståndorter,
torde de dock kunna tjäna såsom exempel på granens större behov av
närings-salter än tallens. Särskilt framträdande är granens större förbrukning av kalk,
fosforsyra och kali, på vilka ämnen våra skogsmarker oftast äro relativt fattiga.
Mera än av jordens halt av lösliga mineralämnen synes granens trevnad
vara beroende av tillgängen på kväve i sådan form, att det av träden kan
tillgodogöras, och då i detta hänseende ett rikt
bakterieliv i jorden är en nödvändig betingelse,
bliva alla förhållanden, som kunna framkalla
ett sådant, av stor betydelse. Hit höra
framförallt: i) god tillgång å de för bakterielivet
nödvändiga mineraliska förbindelserna, i
synnerhet kalk och fosforsyra; 2) icke alltför surt
reagerande jord; 3) närvaron av lätt omsättliga
kolhydrater och 4) en livlig genomluftning av
jorden.1
Man torde härav kunna finna, att de
kalk-och mullrika jordmånerna skola särskilt tilltala
granen, och att denna där bör kunna nå sin
största produktion. Man ser också granen till
övervägande del uppträda i skogsbestånden å
jordarter av siluriskt ursprung eller där
urbergsmoränen blivit uppblandad med dylikt material.
I sin utredning om skogsträdens
produktionsförmåga å olika berggrunder i Värmland har
LOVÉN angivit granens medelproduktion vid
en 80-årig omloppstid sålunda:
å urgranit..........2,30 kbm. pr år och har
» granit ...........3,30 » » » » »
» gnejs ...........5,47 » » » » >
> hyperit...........8,52 » » » » »
varur framgår den sistnämnda berggrundens stora överlägsenhet, sannolikt
beroende på förvittringsprodukternas högre halt av kalk och fosforsyra.
Emellertid framgår också av dessa siffror, att granen även å våra mera vanliga
berggrunder kan framvisa en ganska nöjaktig produktion. Endast på den magra
och urtvättade mosanden förmår den icke nå full utveckling och företer där den
»hungerform», som kännetecknar Norrlands oväxtliga grantyp. Ej heller förmår
granen fortväxa på torvjord och uppträder därför icke på våra mossmarker, väl
däremot i laggarne kring dessa.
Med avseende å jordmånens djup är denna av jämförelsevis mindre
betydelse, i det att granens utveckling mest betingas av de översta jordlagrens
1 Se Det forstl. Forsøgsvæsen i Danmark h. x 1910 sid. 225.
— 480 —
Neg. i Skogsinst:s ägo.
195. Unggran med av senfrost på
försommaren dödade skott. Bjurfors
kronopark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
