- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
495

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gran.

Några tal från andra länder må här anföras. Enligt Schwappach hava nordtyska
granbestånd vid nedanst. år producerat i virkesmassa (derbholz + ris)

70 år 80 år 90 år 100 år

för- huvud- . för- huvud- . för- huvud- . för- huvud-

av v. avv. ’ avv. avv. ’ avv. aw. ’ aw. av v.

I bonitet.....385 682 1,067 513 746 1,259 644 794 1,438 770 826 1,596

II » .....291 568 859 386 623 1,009 485 660 M45 585 683 J,268

III » .....238 453 691 312 499 811 391 530 921 472 547 1,019

IV » .....181 345 526 244 381 625 310 404 714 376 421 797

V » .....119 241 360 170 272 442 224 291 515 279 299 578

I Danmark beräknas vid en omloppstid av 60 år hela utbytet av granskogen till
10,500—12,000 kbfot pr tunnland (590—680 m3 pr har), vilket skulle utgöra en årlig
medelavkastning av 175—200 kbfot pr tunnland (10—11 kbm. pr har), vilket utbyte
på de bästa markerna lär kunna ökas till bortåt 15 kbm. pr hektar. Detta förutsätter
naturligtvis en god beståndsvård från första ungdomstiden.

I övrigt hänvisas till det å sid. 239 gjorda utdraget av A. Schiffels
erfarenhetstabell för granen i Tyskland—Österrike.

Granens bark är rik på kåda och är till färgen å unga träd brunaktig, å
äldre mera grå. I norra Sverige är barken alltid mera grå än i södra delarne
av landet, där även äldre granar kunna ha brun bark. Barkens tjocklek å olika
höjd av trädet växlar icke så mycket hos granen som hos tallen. De kraftigt
växande träden ha i regel tjockare bark än de svagt växande. Enl. Lovén’S
undersökningar i Värmland1 har barkens dubbla tjocklek hos timmerdugliga
granar varit i mm.:

vid i ,3 m. från roten vid 6 m.
träd av 32 cm. och därutöver i r.a stockens topp .... 22,s mm. 17,3 mm.
» »28- -31 cm. i i:a stockens topp........ 18 14 »
> » 25- -27 » » » » » ........ 16,2 » 11,7 *
» » 23- -24 » » » » » ........ 15,4 » 11,9 »
» »21- -22 » » » » » ........ 12,6 » 11,7 >
» » 19- —20 » » » » » ........ 11,4 IO,6 »
medeltal 15^ mm. 12 mm.
under det att medeltalen för tallen voro 34,9 » I I,i »

Enl. holmerz och Örtenblad skulle i Norrland barkens dubbla tjocklek
vara:

vid brösthöjd vid 6,5 m.

vid 100 år................16 mm. 12 mm.

»150»................20» 16»

» 200 »................23» 19»

» 250 »................25 » 21 »

Medeltal 21 mm. 17 mm.

1 Tallens och granens tillväxt i Värmland.

— 495 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free