- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
507

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gran.

för mycket ihop sig, vilket hämmar groddplantans utveckling. Det ofta använda sättet
att efter sådden låta en vält gå över frösängarne torde av samma anledning icke vara
att förorda utom möjligen å lös sandjord.

Gentemot upp frysning har vid försöken å Bjurfors täckning med sågspån,
grönmossa, grus och myrstack visat sig ungefär jämnvärdiga. Täckning med finjord, i
någon mån även myllning från såddrandens kant, befordrar däremot uppfrysning. Att
höja upp sängarne över gångarne har ej visat sig hava någon effekt härvidlag.
Plant-tätheten i såddranden är för motverkande av uppfrysning av vikt, i det att då
plantorna stå tätt uppfrysningen gör sig mindre gällande. Vid en bredd av såddranden
av 5—6 cm. böra omkring 200 plantor finnas pr längdmeter under första året.
Befaras uppfrysning, t. o. m. något mera. Vid 3 cm. bredd av såddranden böra finnas
omkr. 150 plantor. Om breda eller smala såddränder äro att föredraga, kan ej
bestämt sägas. Vid försöken å Bjurfors hava smala såddränder hittills givit något bättre
resultat med avseende å plantornas utveckling, men därvid hava mellanrummen mellan
plantraderna varit täckta av träribbor, så att uppfrysningen i någon mån motverkats.

Liksom då det gäller tallfrö torde i stort sett hälften av de grobara fröna vid
sådd i plantskolan giva upphov till plantor. År 1908 t. ex. användes granfrö vid
Bjurfors av 37 «/„ grobarhet, och medeltalet av samtliga försöken gav 18 «/0 plantor av
100 frö. Användes frö av 80 «/0 analyserad grobarhet, bör man för att få 200 plantor
pr meter utså 500 frö pr meter, vilket motsvarar ungefär 2—2,s hektogram frö pr
100 längdmeter såddrand. Av de uppkomna plantorna hava i stort medeltal 10 ^
varit goda, 35 «/„ medelgoda och 55 % svaga, vilken fördelning dock med all
sannolikhet växlar för olika plantskolor och för frö av olika godhet.

Plantorna få vanligen stå 2 år i såddranden. Endast under gynnsamma
förhållanden nå de redan efter första året den utveckling, att de kunna användas
för omskolning. Efter andra växtperioden kunna de däremot med fördel
begagnas såväl till omskolning som till utsättande på kulturfältet. Hava plantorna
uppkommit tätt, så att trängsel varit rådande, böra de före användandet sorteras
i 3 klasser, varav den bäst utvecklade lämpar sig för användning i det fria,
medelklassen omskolas och den sämsta helst kasseras. De omskolade plantorna
fä stå i eller 2 år i plantsängen allt efter graden av sin utveckling.

2-åriga, oomskolade granplantor utplanteras helst i fyllda gropar eller
medelst spettplantering, vilka båda planteringsmetoder under senare tider fått stor
användning. A marker, som äro starkt besvärade av ogräs, måste äldre,
omskolade plantor tillgripas, och utsättas de då antingen med klimp eller med
bara rötter, i sistnämnda fall företrädesvis i öppna gropar, men då det gäller
vattensjuka marker i kupa. Granplantor få vid utplantering ej sättas djupare
än att ett tydligt mellanrum finnes mellan de nedersta barren och marken.
Sättes granen för djupt, framkallas en oregelbunden rotbildning och ofta
dubbelstam. A lättare jordmåner är faran härvid dock mindre än vid mera styva
sådana. Är marken benägen för uppfrysning, kan plantan sättas något djupare,
emedan hon eljes lätt alldeles upplyftes ur jorden. Knipplantering bör undvikas
emedan erfarenheten lärt, att bestånd, som uppdragits med denna metod, visat
svagare höjd och diametertillväxt än vid enkelplantering, varjämte
sammanväx-ning av stammarne äger rum, medförande framtida olägenheter. Enligt
erfarenheterna från Omberg har klimpplantering visat vida bättre resultat än andra
metoder. Vid användning av denna metod kan rotsystemet året före utsättandet
med fördel beskäras med Kaisers rotkniv.

— 507 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free