- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
533

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 3. Blandbestånd av tall och gran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blandbestånd av tall och gran.

Med hänsyn till virkesutbytets fördelning på olika sortiment växlar den givetvis
i hög grad. Ett par exempel må dock framläggas. Å Skagersholms kronopark har
enl. jägmästare A. Schmidt ett ordinärt trakthygge i medeltal visat följande
sortimentsfördelning :

Sågtimmer............35 % av skörden

Byggnadstimmer.......... 6 % » »

Slipers..............15 # » »

Pitprops.............11 % t v

Pappersved............13^» >

Kastved ............. 6 % k »

Kol ved..............14^» »

Häri ingå inga föravverkningar. Om sådana inräknas, stiga procenttalen för de
smärre sortimenten betydligt, i synnerhet där gallringarna inläggas tidigt. Sålunda
utgjorde av den försålda avverkningen 1912 å Bjurfors kronopark, i allt 13,812 m3,

23,6 % sågtimmer,

46.6 0/0 kolved,

23.7 % kastved,

3,3 % pappersved,

2,8 »/o diverse smärre gagn virke.

Beträffande traktblädningens lämplighet för biandbestånden av tall och
gran har redan på tal om detta skogsbrukssätts användbarhet i våra skogar
framhållits svårigheten, att därvid i längden tillförsäkra den ljusbehövande tallen
den plats, som höves detta trädslag. A den friska, näringskraftiga
moränmarken går det dock för sig, under förutsättning av omtanke och vaksamhet från
skogsvårdarens sida. Tallen måste då vid de ljushuggningar, som inläggas de
närmaste decennierna före föryngringshuggningarna, gynnas framför granen.
Vid föryngringsluckornas upptagande utglesnas även dess kanter något genom
borttagande av alltför starkt skuggande granar, och man kan t. o. m. lämna ett
eller annat vackert fröträd av tall på själva luckan. Kanthuggningarna böra
återkomma med kortare tidsintervaller än när det gäller ren granskog. I
bläd-ningsluckornas röjning med eld har man även ett verksamt medel att befordra
tallåterväxten, naturligtvis under villkor att bränningen sker med omdöme och
nödig försiktighet. Under plantbeståndets utveckling bör vidare tillses, att
förefintliga tallplantor ej for hårt tryckas av äldre granåterväxt. Vidtagas icke
dylika åtgärder, är fara värt, att tallen så småningom uttränges av granen. Detta
har, såsom vi upprepade gånger haft anledning påpeka, ofta blivit en följd
av den i Norrland tillämpade dimensionsblädningen, varigenom växtliga
tallskogar mångenstädes överförts till oväxtliga granskogar. Sistnämnda skogstyper
skulle säkerligen varit ännu allmännare, om icke skogseldarne förr eller senare
öppnat möjligheter för tallen att åter vinna insteg i trakter, varifrån den sålunda
utträngts. Även den rena blädningen, tillämpad efter rationella principer, kan
endast i undantagsfall förordas för biandbestånden av tall och gran, emedan fara för
tallens undanträngande alltid föreligger. Större möjligheter att betrygga tallens

— 533 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free