Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - a. Lärkträd (Sl. Larix)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lärkträd.
Tabellen visar, att starkaste diametertillväxten inträffar för I bon. mellan 90—150
år, å II mellan 80—120 år och å III mellan 50—90 år, vilka kulminationstider äro
ganska egendomliga.
Rörande diameter- och massatillväxten hava vi från vårt land endast enstaka
exempel att anföra.
Ålder Antal Grundyta Medellängd MedeL Kubikmassa
år stammar m2 m. diam. cm. pr har m3
Vid Lesjöfors1 .... omkr. 40 1220 25 24 16,16 277
> Omberg2 .......46 570 27,82 23 24,9 3H
.......53 496 27,47 25 26,5 343
Dessa bestånd uppgivas vara av den europeiska arten. Av den sibiriska
lärken torde vi ännu hava endast helt unga bestånd. Resultatet av en provyta
inom ett rent bestånd av sådan lärk å Bjurfors kronopark torde hava sitt intresse.
Beståndet uppdrogs genom plantering med | plantor 1896, och provytan utlades
i juli 1910 samt visade då följande siffror pr har:
Stamantal 2,954, grundyta 15,7 kvm., medelhöjd 7 m., medeldiam. 8,2 cm.,
kubikmassa 62,8 kbm., varav icke mindre än 34 °/0 utgjordes av bark.
Vid Nykyrka i Finland, beläget ungefär halvvägs mellan Viborg och S:t Petersburg,
finnes ett rent best. av sibirisk lärk om c:a 35 tunnlands areal, som lär ha uppdra
-gits genom sådd 1738 men ibättrats genom hjälpkultur till år 1821. Ursprungliga
förbandet lär ha varit 4 meter. Marken vanlig djup mosand.
Vid år 1897 verkställd kubering utgjorde kubikmassan pr hektar 971 kbm.,
antalet stammar var 402, grundytan 58 kvm. Medelhöjden var 35,5 meter och
medeldiam. vid brösthöjd 41 cm. Minsta diametern 16 cm., största 73 cm.
Det grövsta lärkträd som uppmätts lär hava haft en diameter vid brösthöjd
av 1,6 meter.
Rotsystemet hos unga lärker är tämligen svagt utvecklat, och egentlig pålrot
saknas. Hos äldre träd sträcka sig några sidorötter tämligen långt åt sidorna,
nästan såsom hos granen, under det att flertalet gå på djupet såsom kraftiga
hjärtrötter.
Barken, som redan vid tidiga år är jämförelsevis tjock -— ä provytan vid
Bjurfors var barken vid brösthöjd 7 mm. tjock vid en diameter hos trädet av
8 cm. —, antager med åren en betydande tjocklek och bildar en djupsprickig
skovelbark.
Lärkträdets ved är av utmärkt beskaffenhet såväl med avseende på styrka
som spänstighet och varaktighet. I äldre år utbildar sig en utpräglad kärnved
med rödaktig färg, och är kärnbildningen särskilt framträdande i höjdlägen,
mindre då trädet uppdragits utom sitt egentliga hemland. Hos L, europea är
virkets spec. vikt i friskt tillstånd mellan o,574—i,I44, i medeltal o,8i8, samt i
lufttorrt tillstånd o,400—o,779, i genomsnitt 0,600- Kärnveden visar betydligt högre,
ända till 50 %, spec. vikt än splinten. Rotveden är vida lättare och håller i
lufttorrt tillstånd stundom ej mer än o,348-3 Grenveden har däremot en mycket
1 Enl. W. Ekman, Skogsvårdsf:s Tidskr. 1903 sid. 56. Medeldiametern uträknad av Wahlgren
efter stamantalet och grundytan.
2 J. W. Söderqvist, Tidskr. för skogshushålln. 1899 sid.
3 Lebensgeschichte der Blüthenpflanzen Mitteleuropas sid. 168.
— 543 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
