Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 4. De viktigaste till Sverige införda barrträden - b. Ädelgranar (Sl. Abies) - 1. Silvergran (Abies pectinata)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
ståndens behandling och produktionsförmåga må anföras omstående översikt från
Bornholm, efter Ch. LüTGEN bearbetad av Prof. C. Metzger.1
Om härtill enl. Metzger beräknas ytterligare tvenne gallringar vid 70 och
75 år på vardera 65 kbm., så blir utbytet av samtliga gallringar 540 kbm. Då
det mogna beståndet vid 80 års ålder håller omkr. 750 kbm., kunna dessa
silver-gransbestånd å den bättre moränmarken producera 1290 kbm., vilket gör en
årlig medeltillväxt av 16 kbm. pr hektar.
Till jämförelse meddelas efter H. westberg resultatet av en provyta i
norra planteringen å Omberg:
Ålder Stamantal Medeldiameter Medelhöjd Kubikmassa
cm. m. m3
28 3318 10,3 7,5 102,7i
35 3145 14 10 236
43 2764 17,06 14,4 408
varav framgår, att växtligheten här visserligen är något sämre, men kan detta
till någon del bero av underlåten gallring, vilket synes framgå av de stora
stamantalen. A första bonitet i Baden finnes enl. Schuberg’s
erfarenhetstabeller:
Ålder Stam an tal Medeldiam. cm. Medelhöjd m. Uttaget genom gallringar m3 Summa
virkesmassa
65 844 29,2 24,5 212 780
80 613 35,4 28,4 219 914
Gallringsutbytet har dock å Bornholm varit betydligt större, nämligen såsom
ovan synes vid 65 år 410 kbm., vid 80 år 540 kbm. Man kan av dessa siffror
finna, att silvergranens produktionsförmåga är väl så stor som, ja, ofta större
än vanliga granens. I Danmark anses silvergranen t. o. m. lämna ett jämnare
och grövre utbyte än den sistnämnda. Gallringsutbytet plägar kanske vara
något mindre, men slutavverkningen är alltid stor. A Omberg ha de rena
silvergransbestånden visat betydligt större massatillväxt än de rena granbestånden.
Exempelvis kan nämnas, att ett 47-årigt silvergransbestånd, uppskattat 1910,
innehöll en kubikmassa av 550 kbm., under det att det bästa lika gamla
granbeståndet blott innehöll 450 kbm. pr har. Fig. 232 visar ett 52-årigt, nyss
gallrat bestånd med högst betydande produktion.
Finnas äldre avverkningsbara silvergransbestånd, kunna de merendels lätt
föryngras genom självsådd. Härvid kan antingen användas trakthygge med
fröträdsställning eller traktblädning. Förstnämnda skogsbrukssätt användes i
regel i Danmark, där föryngringshuggningarna ske ungefär som i bokskog. Om
beståndet varit väl behandlat och en lagom slutenhet bibehållen till
föryngrings-tiden, är markbetäckningen vanligen endast låga grönmossor jämte harsyra
(Oxalis acetosella), vilken vegetation icke lägger hinder i vägen för de små
plantornas trevnad. Genom de sista ljushuggningarna hava vidare träden fått
goda betingelser för en rik kottsättning. På grund av dessa förhållanden erhåller
1 Se Skogsvårdsfören:s tidskr. 1904 sid. 398.
- 558 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
