Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 6. Bok (Fagus silvatica)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOK.
utvecklas en vitt utbredd välvd krona med svagt uppåtriktade grova grenar och
jämförelsevis kort stam. Stundom ser man t. o. m. stammen ända från
rothalsen delad i flera, vilka då i äldre år kunna sinsemellan sammanväxa. I
bestånden flyttas kronansättningen mer eller mindre högt upp på stammen allt
efter slutenheten, grenarne bli mera uppåtriktade och kronan svagt välvd, i äldre
år stundom nästan tillplattad. I ungdomsåren är stammen vanligen svagt
sick-sack-formig eller vågig, men rätar sig med åren så att åtminstone de bästa
stammarne från 40—50 års ålder äga en fullt rak och ganska växtfyllig stam.
Någon utpräglad förmåga att utslå stubbskott äger boken i vårt land icke.
Endast om stammen avkapas i mycket unga år framkomma sådana stubbskott.
Sedan stammen nått 20—25 års ålder, är det endast undantagsvis som
stubbskott uppträda. I sydligare länder är skottbildningsförmågan vida större, och
boken kan där t. o. m. behandlas såsom lågskog.
Beträffande tillväxtens hastighet och allmänna gång äro mycket få undersökningar
gjorda i svenska bokbestånd. Enligt grafisk utjämning av en del höjdsiffror, meddelade
av jägmästare Sven Lundberg från sydskånska bokbestånd, fullständigade med ett
par höjduppgifter från äldre bestånd å Trolleholm, skulle höjd tillväxt en å de bättre
markboniteterna i Skåne fullt motsvara de av Schwappach för Preussen och av Baur
för Württemberg upprättade erfarenhetstabellernas höjdsiffror för II bon. och å de
bästa komma ganska nära de av Grundner1 för II boniteten i Braunschweig och av
H. C. Ulrich för normalbestånd i Danmark angivna. Höjden i meter skulle enligt
dessa erfarenhetstabeller vid de olika åldrarna vara:
år 20 30 40 50 60 70 80 90 ioo
11 bon. enl. Grundner..... 9,* 13 l6,6 19,6 22,2 24,5 26,6 28,5
> Ulrich...... 6,2 10,2 14 17,5 20,5 23 25
» » Baur ...... 4,3 8,2 12,4 16,4 19 21 23 25 26,6
> » » Schwappach . . . 8,6 12,4 15,9 18,9 21,6 23,9 25,9 27,8
Å svagare marker och å nordligare ståndorter står höjdtillväxten i våra bokbestånd
dock åtskilligt efter, beroende särskilt på försenad tillväxt i ungdomsåren, orsakad
antingen genom otillfredsställande markberedning vid kulturernas anläggande eller av
någon bland de många kalamiteter, bestånden vanligen i ungdomen äro utsatta för.
En sluthöjd av 24—25 meter nås dock i bokbestånd t. o. m. i Småland.
Enligt Baur2 infaller den löpande höjdtillväxtens maximum mellan 30—55 året,
under det att maximum för den årliga medelhöjdtillväxten infaller mellan 41—92 året,
och inträder i båda fallen maximum förr på de bättre än på de sämre ståndorterna.
Enl. Schwappach3 kulminerar den löpande höjdtillväxten redan tidigare och
medelhöj dtillväxten mellan 50—70 åren.
Bokens formtalsförhållanden framgå av nedanstående sammanställning av
Grundner^ beståndsformtal4 och de av Horn-Grundner sammanställda allmänna tyska
formtalen för enskilda träd, vilka sistnämnda ganska nära överensstämma med de
av Baur angivna. D. f. i tabellen betyder att formtalet omfattar blott »Derbholz»
under det att Tr. f. betyder hela trädets formtal. Stamformtalet torde för lövträden
1 Untersuchungen im Buchenhochwalde 1904.
2 F. Baur, Die Rothbuche in Bezug auf Ertrag, Zuwachs und Form, Berlin 1881.
3 Wachstum und Ertrag normaler Rotbuchenbestände, Berlin 1893.
4 I tabellen satta överst i varje kolumn.
40—132399. Wahlgren, Skogsskötsel.
— 625 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
