- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
665

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 9. Almar (Sl. Ulmus)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALMAR.

9. Almar (SI. Ulmus).

Ehuru vi i vårt land hava tre vilt växande arter av släktet Ulmus, förekomma de
två, nämligen U. camperfris och U. effusa, på så inskränkta lokaler, att de såsom
skogsträd bliva av snart sagt ingen betydelse, om än de här och var i södra Sverige
utplanterats i parker och alléer, vilket särskilt är fallet med U. ca??ipestris. Skogsalmen
eller storbladiga almen (U. montana) har däremot en så pass stor spridning inom våra
skogsmarker och förekommer så allmänt planterad, att den ofta nog kan bli föremål

Neg. i Skogsinstrs ägo. N. Sylvén foto.

286. Gren av skogsalm (Ulmus montana) med blad och frukter.

Omkr. 1J3 av nat. storl.

för skogsmannens omvårdnad, av vilken den gör sig förtjänt genom flera goda
egenskaper.

Sitt egentliga hemland har väl skogsalmen i mellersta och sydvästra Europa, men
dess utposter mot norr sträcka sig långt upp i Norrland, där enstaka grupper eller
individ t. o. m. anträffats i Jämtlands och Sydlapplands fjälltrakter, sannolikt utgörande
relikter av en från Norge under en varmare period invandrad flora. 1 övrigt är dess
utbredning inom vårt land ungefär densamma som ekens. Såsom skogsträd torde den
knappast kunna få någon betydelse avsevärt norr om Mälardalen.

Att almen kunnat, om än i varma lägen, hålla sig kvar så långt norrut, som
ovan anförts, utvisar att hon äger ganska stor härdighet mot extrema klimatiska
inflytelser. Ehuru såväl blomning — vilken sker »på bar kvist» — som lövsprickning sker
ganska tidigt på våren, drabbas dessa organ i våra sydligare landsändar jämförelsevis
sällan av skadegörelse genom vårfroster, och årsskotten lida ej heller i någon påfallande
grad av höstfrosterna. Sent på sommaren uppkomna plantor dödas dock ej sällan av

— 665 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free