Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 12. Björkar (Sl. Betula)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRK.
Enstaka fristående . björkar kunna nå ganska betydande dimensioner. En
»jättebjörk», som växte å egendomen Stene i Gnarps s:n (Hälsingland), uppgives1 hava hållit
vid roten ii fot i omkrets och 8 fot från marken 7 r/4 fot. Kronans omkrets var
172 fot. En ännu större björk omförmäles2 från stora Tuna s:n i Dalarne. Den
mätte 25 fot omkr. stammen, som först vid 20 fots höjd delade sig i 2 stora grenar.
Vilken av arterna dessa björkar tillhörde omnämnes icke. Dylika träd äro givetvis
mycket gamla. Eljes har björken en kortare livsålder än de flesta andra av våra
skogsträd. Redan vid omkr. xoo års ålder börjar i vanliga fall livsenergien avtyna
och rötsvampar inställa sig. Björkar av 220—230 års ålder äro dock ej alldeles
sällsynta.
Rotsystemet utgöres hos båda björkarterna av en tämligen svagt utbildad,
men ofta rikt förgrenad flackrot.
Björkens virke är till färgen svagt rödaktigt till gulaktigt vitt, något
glänsande. Arsringar och märgstrålar äro endast svagt framträdande. Masurbjörken
har större anlag för utbildning av masurväxt hos virket än glasbjörken. Virkets
tekniska egenskaper äro särdeles goda, vilket framgår av följande jämförelse
med ekvirket:
Spec vikt. Absolut styrka Negativ styrka Relativ styrka Klyvbarhet Bränslevärde
(sträckning) (hoptryckning) (böjning)
Ek.......o,72 1106 419 751 1,05 26
Björk......0,64 1207 431 762 1,01 23
Björkvirkets fasthetsegenskaper äro således bättre än ekens, men
bränslevärdet något mindre. Varaktigheten är också avgjort mindre än ekens. Då
björkvirket med stor styrka förenar lätthet för bearbetning, har detsamma fått
en synnerligen mångsidig användning till slöjd- och snickeriarbeten samt
föredrages framför barrved till bränsle. Masurvuxet björkvirke står högt i pris.
Med goda avsättningsförhållanden kan man vänta att för kastved av björk få
30—40 °/o mera i netto än för motsvarande kvantitet barrved.3 Även för
såg-timmer av björk betalas ofta avsevärt högre pris än för samma dimension
barrträdsvirke. Björkvirket kan dessutom begagnas till kolning, ättikfabrikation
m. m. På grund av sin stora halt av fosforsyra är björkkolet dock ej lämpligt
för framställning av de bästa järnkvaliteterna.
Liksom virket har björknävern en mångsidig användning och spelar särskilt
i den norrländska skogsbefolkningens hushållning en ganska stor roll. Den
brukas t. ex. allmänt till taktäckning, till förfärdigande av askar, kuntar o. d.
samt till flätning av skor, kassar och andra husgeråd. I vissa trakter av
Norrland är nävern t. o. m. en rätt givande handelsvara. En välvuxen björk på
omkr. 20 cm:s diameter kan lämna 2—3 kilo näver, och vid god tillgång på
1 Skogsvännen årg. 1886.
2 Skogsvännen årg. 1888.
3 1911 erhölls å Bjurfors kronopark i netto pr kbm. för björkveden 4,75, för barrveden 3 kr.
Ett föregående år betalades sågbjörk med 11,40 kr. pr kbm. netto, sågtimmer av barrträd 8,75 kr. pr
kbm. netto, allt i medeltal.
— 68l —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
