Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se både på barns och äldre folks armar blå märken, liksom
efter fem fingrar; det är det synliga tecknet på den
erhållna varningen.
När någon, som har stor och hederlig slägt, dör,
plägar den bortgående alltid sända varsel till anhöriga och
goda vänner, så att man på minuten vet, när dödsfallet
skedde. Sådana varsel kunna höras på många sätt: än
som ett starkt buller ute i köket, så man tror att fat och
tallrikar falla ned från hyllorna; än kan det slå ett par
tre slag på fönstret, än kan man blott höra ett sakta ljud,
som om en fjädervinge glider nedåt en vägg; sådant hörs
aldrig lika. Är det mycket nära slägt eller goda vänner,
eller den döende hade något vigtigt att säga en, så kan
varsel synas för ens ögon, som om menniskan står der
lifslefvande.
Det är knappt fyrti år sedan, att den stora nervfebern
graserade nere omkring Landskrona. Då bodde der i en
by ett rikt bondfolk, som blott hade ett enda barn, en
tvåårig flicka. Mannen dog först i nervfebern, man förteg
dödsfallet för hustrun, som samtidigt låg i samma
sjukdom, men man trodde hon skulle komma sig. Andra
natten efter mannens död vaknade hennes svägerska, som
bodde något öfver en fjerdingväg från den byn, och såg
en kvinna stå och vagga hennes eget lilla barn. «Elna,
låt vaggan stå!» sade barnets mor, ty hon trodde, att
pigan stod och sysslade vid vaggan. Men kvinnan svarade
ej, utan rörde blott ännu en gång vaggan, derpå gled
hon förbi och försvann. Hustrun väckte då sin man och
sade: «Nu är din syster död, ty hennes varsel stod här
just nu.» Så var det också; hon hade dött samma minut,
som svägerskan såg henne. Denna var gudmor åt de
aflidnas flicka och förstod grannt, att det var derför och
för barnets skull, som hon visat sig för henne. — Men
kunde hon väl önska att gudmodern, som sjelf hade nio
barn, skulle taga till sig den lilla föräldralösa? Nå, man
fick väl närmare besked sedan; den aflidnas önskan skulle
i hvarje fall uppfyllas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
