Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fångarne i Ryssland och deras litterära sysselsättningar. 3
lighet; de hade ock från hemlandet fört med sig intresse för studier
och för skriftställeri. De lånade hvarandra böcker, som de
afskrefvo — uppbyggelseskrifter såväl som tjänstgöringsreglementen.
De skaffade sig med stort besvär några latinska, tyska eller franska
arbeten, som de öfversatte till svenskan. De nedskrefvo
dagboksanteckningar samt författade beskrifningar öfver det främmande landet
och dess folk, hvilka anteckningar de stundom försågo med
pennritningar och kartor. De försökte sig äfven någon gång på poesi
och dramatik.
Mest sysselsatte de fångne svenskarne sig med religiös
litteratur, såsom ock deras betryckta ställning bjöd. Framdeles skall
den pietistiskt-religiösa strömningen bland de svenske fångarna i
Ryssland omtalas. Men redan här kunna såsom religiösa
skriftställare (öfversättare) nämnas de båda excellenserna Lewenhaupt och
Piper. Den förre sysslade i fångenskapen äfven med en berättelse
om sin svenska krigstjänst, hvilken berättelse utgafs 1757 under
den vilseledande titeln ”Enväldets skadeliga påfölgder och aggets
bittra frugter”. Den senare var vid sin öfversättning af Amdts
böner biträdd af en frände, fänrik G. A. Piper, som sedan själf
utgaf en uppbyggelseskrift. Vidare må här omtalas Josias
Cederhielm och Joachim von Dtiben, båda med tiden riksråd, af hvilka
den senare nu öfversatte så väl psalmer från tyskan, som ock
Boileaus poesier och Fénelons ”Télémaque” från franskan.
Jämte Düben uppträdde någre andre af de fångne svenskarne
såsom poeter. Majoren Harald Oxe växlade skaldebref med den
bekante L. Chr. Stobée; och ”en svensk fånge i Simbirsk” (G. H.
von Borneman) beskref, liksom sedan hans kamrat Georg Mallien,
sina sorgliga, stundom också gladare intryck. I Tobolsk, den
genom tyske kaptenen C. F. von Wreechs arbeten mest bekanta
kolonien, uppträdde drabantkorporalen Bror Rålamb med
versifierade tal på fosterländska bemärkelsedagar, liksom
högtidsdiktarne i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
