Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der frihetstidens första decennium lefde bland andra, som i det
följande skola omtalas, Rudeen, Swedberg och fru Brenner, den
sist nämnda alltjämt poetiskt verksam. Och Jacob Frese,
»öfver-gångsskalden», hade ju fullt utbildat sin poetiska talang under
Karl XII:s dagar.
Den franska klassiciteten, hvars fullständiga införande blef den
väsentligaste faktorn i vitterhetens nya skede, hade visserligen redan
från århundradets början fått anhängare hos oss, främst de ännu
populäre Werwing, S. Triewald och bröderna Gyllenborg, och ännu
flere sådana fick den, särskildt inom de högre klasserna, efter det
nya statsskickets införande. Men härskande på vår Parnass blef
den icke förr än genom Dalin, i hvars framträdande man också
märker de första spären till ett rationalistiskt tänkesätt hos oss.
Dalins »Argus», som började utgifvas i slutet af år 1732, var i flera
hänseenden epokgörande. Egentligen först genom denna tidskrift
grundlädes hos oss den vittra prosan.
Jämte Dalins framträdande inträffade på 1730-talet tvenne
andra händelser, som hvar i sin mån bidrogo att gifva vår
litteratur ett annat utseende. De voro grundläggandet af den »Kgl.
Swenska Skådeplatsen» 1737, hvarigenom en modern dramatik hos
oss egentligen först infördes, och stiftandet af Vetenskapsakademien
1739, hvarigenom vår vetenskapliga prosa och äfven vältaligheten
togo ett stort steg framåt.
Den nya perioden i vår litteratur kan man således icke anse
böija förr än omkring år 1733. Dessförinnan hade icke någon
väsentlig förändring försiggått i litteraturens allmänna fysionomi; men
på flere punkter hade ansatser gjorts därtill.
De första femton åren af frihetstiden voro éfvergängens år.
Denna öfvergångstid, hvars kulturarbete i föreliggande verk skall
skildras, är ingalunda ointressant. Tvärtom äger den, såsom man
också erkänt, ett stort odlingshistoriskt intresse, denna tid, då de
gamle och de unge röra sig vid sidan af hvarandra, då tvenne tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
