Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den gamla indelningen i trivialskola med apologistklass och
gymnasium bibehölls. Jämte kristendom, latin och grekiska, lästes
först i trivialskolans fjärde klass aritmetik, historia och geografi samt
logik. Dock började man nu ägna modersmålet mera
uppmärksamhet än förut, en följd af Hiärnes, Swedbergs m. fl:s verksamhet.
Skolbarnen skulle i första klassen lära sig väl läsa svenska, och i
de följande förekommo svenska skriföfningar, liksom i
apologist-klassen, där bref, räkningar o. d. skulle på svenska uppsättas och
lärjungarne »wänjas att akta i det nogaste en rätt orthographie, som
i lika måtto bör ske i de andra klasserna». För gymnasium
före-skrefs bibelläsning på modersmålet, och lärjungar, »som til poesin
hafwa en besynnerlig böjelse och drift», skulle öfvas i svensk
rimkonst. Detta nit för modersmålet, var ju ett steg framåtj men dess
ställning i Sverige anses ändock vida ofördelaktigare än t. ex. i
Danmark vid denna tid.
Gymnasiets öfriga ämnen voro hebreiska, geometri, fysik —
icke botanik, som förut förskrifvits —, astronomi, metafysik
och etik.
Åt de exakta vetenskaperna inrymdes, enligt skolplanen, icke
mycket rum, utom i apologistklassen, som borde vara såsom ett
»seminarium för sin orts handlande, smärre tjänstemän o. s. v.» Dock
torde med det uppsving, som de exakta vetenskaperna nu fingo, flere
naturlärare, som tillika ofta voro provincialmedici, hafva infört ett
mera omfattande studium af dessa i skolordningen styfmoderligt
behandlade ämnen.
Lärobokslitteraturen var väsentligen den samma som förut ’).
Alltmera började dock svenska läroböcker att användas. Swed- *)
*) Se, jämte Hammarskölds bibliografi, IT. Hernlund, Bidrag till den
svenska skollagstiftningens historia under partitidehvarfvet 1718—1809, I (1882
—92), bilagorna IV och V. Skolordningen af 1724 är tryckt hos Wallqvist,
Ecclesiastique Samlingar IV. — Jfr ock J. Paludan, Det höjere Skolevæsen
i Danmark, Norge og Sverig (Köpenh. 1885).
I Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
