Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doktor. Vid afskedet från Wittenberg höll han äfven en predikan,
likasom de foregående skrifterna tryckt därstädes.
Vid sin doktorspromotion lyckönskades Wallin bl. a. af en
annan svensk lektor, som då vistades i Wittenberg, nämligen Jacob
Swedelius från Vesterås. Denne Swedelius höll 1724 i Leipzig på
Fredrik I:s födelsedag en högtidlig oration, före och efter hvilken
verser af poes. professorn Ludw. Crellius afsjöngos.
Våra läkare och naturvetenskapsmän plägade alltjämt besöka
utlandets högskolor; någre af dem började också nu göra sig
bemärkte utomlands. Framför alla gällde detta Jesper Swedbergs snillrike
son Emanuel Swedenborg, hvilken ända från 1715 utgaf flera vittra
och naturvetenskapliga arbeten utomlands, under förevarande period
mest i Hamburg och Amsterdam.
För Öfrigt brukade notiser om litterära arbeten från Sverige
någon gång meddelas i Leipzigs Acta eruditorum, hvars senare
utgif-vare Joh. Burch. Mencke äfven grundade andra, i Sverige kända och
t. ex. af Rydelius citerade, tidskrifter. Han stod i brefväxling bl. a.
med Er. Benzelius. Ännu oftare intogos notiser från Sverige i de
från år 1732 utgifna »Hamburgische Berichte von den neuesten
Gelehrten Sachen». Företeelserna på det teologiska området hos
oss omförmäldes allt framgent i den från Leipzig utgifna tidskriften
»Unschuldige Nachrichten», från år 1720 kallad »Fortgesetzte
Samm-lung von alten und neuen theologischen Sachen».
De svenske studerande behöfde emellertid icke nu så mycket
som fordom för sin utbildning anlita utlandets läroanstalter. De
svenska universiteten arbetade nu med all kraft på att själfständigt
kunna vägleda landets barn i vetenskaperna. Undervisningen var
väl ännu hufvudsakligen anlagd på det teologiska studiet; men så
småningom, och just under denna period, började de öfriga
vetenskaperna, genom den exakta forskningens snabba framåtskridande,
tillkämpa sig själfständighet. Detta är det karakteristiska för den
högre bildningen under frihetstidens början.
Wrangel, Frihetstidens Odlingshistoria. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
